Binär ideologisk klassificering räcker för politisk analys
Artiklar nedan tar den här premissen för given utan att motivera den. Att synliggöra premissen är poängen — inte att döma artikeln.
”som inte tror att man ska räkna ut MAGA riktigt än”
”Löneökningstakten måste bromsas in, menar arbetsgivarna. Inte en chans, svarar facken”
”De rödgröna partierna vinner valet med 176 mandat mot Tidöpartiernas 173.”
”Partiet måste därför nu välja sida, mellan de ”nya” väljarna och de klassiskt borgerliga”
”Men kampen om makten står mellan å ena sidan den sittande premiärministern Benjamin ”Bibi” Netanyahus högerparti Likud, å andra sidan tidigare överbefälhavaren Gadi Eisenkots mittenparti Yashar.”
”Om Lula da Silva behåller makten förblir Brasilien ett av Sydamerikas få vänsterstyrda länder. Men om det i stället är Flávio Bolsonaro... väntar ett högerstyre som också är mer Trumptillvänt.”
”Valet avgör om Brasilien ska förbli ett av Sydamerikas få vänsterstyrda länder eller om landet under Bolsonaro få en högerregering med nära band till USA:s president Donald Trump.”
”Både Kristdemokraterna och Liberalerna, som krävs för en sådan lösning, har de senaste åren intagit samma politiska fält som Sverigedemokraterna.”
”Helt fel väg att gå säger Moderaterna – ett banbrytande projekt som kan inspirera andra menar S”
”USA nu ställer sig på fel sida av historien”
”intensiva strider utbrutit mellan Iranstödda Huthirörelsen och styrkor som leds av Saudiarabien”
”Det är Centerpartiet som måste välja sida.”
Demografisk segmentering (ålder, kön, utbildning) är det naturliga ramverket för att förstå partistrategi och väljarrörlighet.
'Sidor' i svensk politik är stabila och meningsfulla block snarare än flytande koalitionslandskap.
”Högerkandidaten Keiko Fujimori ... vänsterkandidaten Roberto Sánchez”