Det som inte sägs
Varje nyhet väljer bort något. Här är dagens bortval – frågorna artiklarna inte ställde, samlade på ett ställe.
-
Metodologi för omröstningen
Hur många personer röstade totalt, vilka de var (ekonomer, studenter, allmänheten), och hur rösterna samlades in. Utan detta går det inte att bedöma om procentsiffrorna är statistiskt meningsfulla eller representerar en bred eller smal grupp.
-
Historisk träffsäkerhet för tidigare Ekonomistas-omröstningar
Om artikeln implicit antyder att omröstningen har någon prediktiv kraft för det faktiska Nobelpriset, vore det relevant att veta hur ofta tidigare 'vinnare' i omröstningen faktiskt fått priset.
-
Varför just dessa sex forskare valts ut som kandidater
Artikeln listar sex namn utan att förklara om det var en öppen nominering, en förvald lista, eller hur kandidaterna ursprungligen plockades ut – vilket starkt påverkar resultatet.
-
Kriterier för Nobelkommitténs faktiska bedömning
Artikeln nämner inga av de kriterier (originalitet, inflytande på fältet, tidspunkt för upptäckt) som Nobelkommittén faktiskt använder, vilket gör det svårt att koppla omröstningsresultatet till en realistisk prognos.
-
Andra forskare som fick röster men inte nämns
Endast de sex översta presenteras; det framgår inte hur stor andel av totala rösterna dessa sex utgör eller hur fragmenterat resultatet är, vilket påverkar tolkningen av 12,4 % som 'flest röster'.
-
Mångfaldsaspekter i nomineringarna (kön, nationalitet, institution)
Alla sex kandidater kommer från elituniversitet i USA (Harvard, MIT, Stanford), vilket kan spegla en snedvriden uppfattning om var 'världens främsta' forskning bedrivs – detta diskuteras inte alls.