Det som inte sägs

Varje nyhet väljer bort något. Här är dagens bortval – frågorna artiklarna inte ställde, samlade på ett ställe.

Måndag 8 juni 2026 6 utelämnanden i 1 nyheter
EKONOMI
Så blev 1938 års arbetsmarknadsavtal en symbol i Sveriges ekonomiska kulturarv
Ekonomistas · 06:03
  • Outsider-grupper och de som inte omfattades av avtalet (t.ex. icke-organiserade arbetare, kvinnor i informella sektorer, senare migrantarbetskraft)

    Saltsjöbadsmodellen byggde på starka parter (LO/SAF) och kan ha gynnat insiders på bekostnad av outsiders – en kritik som är central i modern arbetsmarknadsekonomi men helt frånvarande här.

  • Kritiska bedömningar av den svenska modellens kostnader, t.ex. tröghet i lönebildning, risk för kartellbildning mellan parter, eller konsekvenser för unga/nyanlända på arbetsmarknaden

    Artikeln framställer modellen enbart i positiva termer (stabilitet, arbetsfred) utan att nämna ekonomisk forskning som pekat på nackdelar med centraliserad lönebildning.

  • Fackföreningsrörelsens minskande medlemstal och relevans idag

    Artikeln nämner i förbigående att LO:s representation minskar men diskuterar inte vad detta betyder för om 'den svenska modellen' fortfarande är den relevanta arbetsmarknadsmodellen att hylla i en kulturkanon, eller om den är ett historiskt fenomen på väg att eroderas.

  • Alternativa internationella modeller och jämförande resultat (t.ex. Tysklands Mitbestimmung, USA:s mer avreglerade marknad)

    Utan jämförelse är det svårt att bedöma om den svenska modellens 'stabilitet' faktiskt gav bättre ekonomiska utfall (tillväxt, sysselsättning, innovation) än alternativa arbetsmarknadsordningar.

  • Urvalsprocessen och kriterierna bakom kulturkanon i stort

    Artikeln problematiserar aldrig om en statlig kulturkanon är en lämplig eller meningsfull institution, eller vem som har makten att definiera 'det svenska ekonomiska kulturarvet' och utifrån vilka värderingar.

  • Maktobalansen och tvånget bakom avtalets tillkomst (t.ex. hotet om lagstiftning som drivkraft för parterna att förhandla självständigt)

    Att avtalet beskrivs som ett fredligt samförstånd döljer att det delvis var ett resultat av statligt hot om tvingande lagstiftning – vilket komplicerar bilden av att modellen är 'fri från statlig inblandning'.