Förre Fed-chefen Alan Greenspan har gått bort – hundra år gammal

Dödsorsaken kan verifieras via officiella dödsbevis och bekräftelser från närmaste familj eller myndigheter.

Ålder vid dödsfall är en objektiv faktisk uppgift som kan verifieras genom födelsedata och dödsbevis.

Källan till dödsmeddelandet kan verifieras genom att kontrollera publicerade rapporter och pressmeddelanden.

Greenspan tillträdde som Fed-chef 1987 och avgick 2006, vilket är 19 år - påståendet om 18 år är därför faktiskt felaktigt men enkelt verifierbart.

Detta är ett väldokumenterat historiskt faktum som lätt kan verifieras i finansiell historiografi.

S&P500:s utveckling under en specifik period är helt verifierbar via historiska marknadsdata.

BNP-tillväxt är beroende av hur man räknar (nominell/real, vilka år man inkluderar) och olika källor kan ge något olika genomsnitt.

Arbetslöshetsstatistik för specifika månader publiceras av BLS och kan enkelt verifieras.

Huruvida Greenspan var 'bland de första' är en värdering som kräver jämförelse med andra ekonomers uttalanden vid olika tidpunkter.

Finanskrisens orsaker är högt omstritt bland ekonomer; många olika faktorer föreslås och vikten av avreglering debatteras fortfarande.

Greenspans egna uttalanden efter krisen kan granskas direkt; han har faktiskt gjort ifrågasättande av sina tidigare övertygelser offentligt.

Att många media och politiker hyllade Greenspan under perioden är verifierbart genom att undersöka samtida publiceringar och uttalanden.

Rubriken kallar honom 'centralbankslegendaren' innan någon analys presenteras. Det är en värdebedömning inbäddad i en faktarubrik. Om man värderade hans arv annorlunda — t.ex. att han var den centralbankschef som sådde fröen till den värsta finanskrisen sedan 1929 — hade rubriken inte hållit. Hela artikelns ton formas av denna premisskvalificering.

”Centralbankslegendaren Alan Greenspan död”

Artikeln presenterar avregleringar under Greenspans tid som den kritiska förklaringen till finanskrisen. En konkurrerande och bland ekonomer välbeforskat alternativ är att Feds eget räntesättande — extremt låga räntor 2001–2004 — var lika eller mer ansvarigt för bostadsbubblan. Att enbart lyfta avreglering som förklaringsmodell utan att nämna penningpolitikens roll ger en skev bild av krisens orsaker.

”kritiker har stämplat avregleringar under Greenspans år som Fedchef som en viktig förklaring till bostadsbubblan”

Artikeln presenterar imponerande aggregatmått som bevis på framgångsrik politik. Dessa mått fångar inte förmögenhetsfördelning, skuldsättningsgrad, tillgångsprisinflation som gynnade kapitalägare framför löntagare, eller hur mycket av tillväxten som finansierades av privat skuld snarare än produktivitet. Om dessa dimensioner vägdes in hade bilden av 'låg inflation och stabil tillväxt' sett annorlunda ut.

”S&P500-index nästan fyrfaldigade sitt värde under Greenspans 18 år som Fedchef och USA:s tillväxt låg i genomsnitt på 3,5 procent per år”

Artikeln presenterar Greenspans erkännande av en 'kredit-tsunami' och hans ifrågasättande av tron på avreglerade marknader som en uppriktig insikt. Det är en tolkning — man kan lika gärna läsa det som en retorisk manöver för att begränsa skadeverkningarna av kongressförhör, utan att han i praktiken ändrade sina policyrekommendationer. Artikeln tar hans självpresentation för god vara utan källkritik.

”självkritiskt ifrågasätta sin tro på avreglerade marknader”

Artikeln nämner Reagan-nomineringen som en biografisk faktarad. Greenspans djupa koppling till Ayn Rands objektivism och fri-marknadspolitik — som han explicit erkände formade hans regleringsfilosofi — nämns inte alls. Reagan-nomineringen var inte slumpmässig utan direkt kopplad till en ideologisk agenda om avreglering. Att inte nämna det ideologiska sammanhanget gör nomineringen till en tom faktarad.

”Han nominerades till Fedchef av president Ronald Reagan”