Bedömdes ha jäv – ändå fick Region Skånes säkerhetschef sluta avtal med sin tidigare arbetsgivare

Anställningshistoria och tidpunkter kan verifieras genom registrerade anställningsregister och officiell personal registrering hos Region Skåne och Avarn.

Mejlkorrespondensen är en primärkälla som kan granskas för att bekräfta innehållet och beslutsmotivet.

Avtalsvillkor och priskomparisonerna kan verifieras genom att granska de faktiska avtalen från respektive perioder.

Juristfirmans skriftliga slutsatser kan granskas direkt och deras argument kan bedömas. Dock kan själva bedömningen av jävsfrågan vara tolkningsbar.

Kan bekräftas eller falsifieras genom kontakt med relevanta myndigheter som polis eller åklagare angående eventuella misstankar.

Juristfirman kom till motsatt slutsats. Jävsfrågor är juridiskt omstridda och olika jurister kan tolka regelverket olika baserat på lagtext och rättspraxis.

'Olyckligt' är en värdering utan objektiva mätbara kriterier; påståendet kan inte falsifieras genom fakta.

Denna bedömning kräver jämföring mellan personalens påståenden och faktiska förhållanden, men både personalen och Avarn kan ha legitima synpunkter som svårt kan klassificeras som helt rätt eller fel.

Orsakssamband mellan jävs- eller förhandlingsfrågor och pris kräver ekonomisk analys och antaganden om alternativ; olika experter kan dra olika slutsatser.

Jurister och professorer kan tolka jävsreglerna olika; detta är en juridisk slutsats som kan påfordras av andra jurister och är därför inte odiskutabel.

Artikeln placerar prisökningen direkt efter jävsproblematiken och skapar en implicit kausalkedja: jäv → sämre förhandling → dyrare avtal. Avarn ger dock en alternativ förklaring (kort varsel, kort löptid) som är affärsmässigt rimlig och inte bemöts analytiskt. Om prisökningen primärt beror på förlängningstidpunkten och inte på vem som förhandlade, faller en central del av artikelns underförstådda skadeberättelse.

”Och det blev 75 procent dyrare än det tidigare avtalet. [...] Avarn menar att...avtalet blev dyrare beror på att regionen förlängde avtalet med kort varsel och under en kort period.”

Artikeln presenterar omsvängningen från 2022 till 2023 som en anomali – nästan som om det vore bevis på felaktigt handlande i sig. Men det är fullt möjligt att det juridiska läget klarnade, att omständigheterna ändrades, eller att den ursprungliga bedömningen var alltför försiktig. Ingen i artikeln förklarar vad som konkret förändrades mellan åren. Om 2022 års bedömning var ett överdrivet försiktighetsbeslut och 2023 års en korrekt juridisk bedömning, förändras berättelsens ram fundamentalt.

”2022 ansåg Region Skåne att deras säkerhetschef, Fredrik Alhbin, inte fick förhandla med Avarn på grund av jäv. 2023 togs ett annat beslut.”

Artikeln nämner att Alhbin 'inte ställer upp på intervju' och att SVT hänvisas till hans chef. I en situation med pågående utredning och medial exponering är det standardråd från arbetsgivare och juridiska ombud att inte uttala sig. Frånvaron av Albbins perspektiv presenteras dock som ett retoriskt element som stärker artikelns narrativ, snarare än som en praktisk omständighet.

”Fredrik Alhbin ställer inte upp på intervju. Istället hänvisas vi till hans chef.”

Artikeln presenterar juristfirmans slutsats ('inte gjort något olagligt', 'inte jävig') och kontrasterar den omedelbart med experternas motstridiga bedömning, utan att diskutera att en externanlitad juristfirma har professionellt och juridiskt ansvar för sin bedömning. Artikeln antyder implicit att beställarrelationen komprometterar utredningens värde. Om detta antagande inte gäller, är det oklart vems bedömning som ska väga tyngst, och artikelns slutsats att regionen handlade felaktigt blir svagare.

”Expert: 'Då ska han inte vara med' / Efter skarp kritik anlitade regionen en juristfirma som kom fram till att regionen inte gjort något olagligt”

SVT skriver 'Experter som SVT Nyheter låtit läsa utredningen delar inte den slutsatsen', men citerar enbart en person – Olle Lundin. Det är oklart hur många experter som tillfrågades, om de var eniga, och om någon expert delade juristfirmans slutsats. Påståendet att 'experter' (plural) är oeniga med firman bärs upp av ett enda citat. Om Lundin är en av flera och åsikterna splittrade, är artikelns ton av samsyn bland oberoende experter missvisande.

”Experter som SVT Nyheter låtit läsa utredningen delar inte den slutsatsen. – Utifrån betraktat ser det ut som att han har väldigt tydliga kopplingar till företaget.”