← LUPP MIGRATION GRANSKAD Länk kopierad

Tunnlar och drönare – nya vapen i gränskriget mot Belarus

Litauens gräns mot Belarus, som samtidigt är EU:s och Natos yttre gräns, har blivit skådeplats för ett allt intensivare hybridkrig. Förutom höga stängsel, taggtråd, värmekameror och beväpnade patruller med hundar och drönare möter gränsbevakningen nu även tunnlar som grävs under gränsen. I maj upptäcktes en 25 meter lång och sex meter djup tunnel vid Gintaras Žagunis gränsbevakningsstation, vilket ledde till att omkring 40 afghanska medborgare greps i tre grupper och skickades tillbaka till Belarus. Enligt gränschefen Žydrūnas Vaikas tog grävarbetet en hel månad, vilket gör det osannolikt att belarusiska myndigheter inte kände till det. Totalt har tolv tunnlar upptäckts i Litauen, men inte alla har varit färdigbyggda. Litauens försvarsminister Robertas Kaunas beskriver tunnlarna, tillsammans med drönare och migrantströmmar, som en del av en eskalerande hybridstrategi som kan syfta till att destabilisera samhället och minska stödet till Ukraina. Sedan gränsstängslen byggts har smugglare även börjat använda GPS-styrda väderballonger och drönare för att föra in cigaretter från Belarus, vilket ibland stört flygtrafiken. Samtidigt pågår uppbyggnaden av Baltic Defence Line längs EU:s och Natos östra flank, med stridsvagnshinder och förberedelser för att spränga broar och annan infrastruktur vid ett eventuellt ryskt anfall via Belarus. Polen bygger en liknande försvarslinje, Eastern Shield, för att bromsa en snabb rysk frammarsch.

AV EXPRESSEN 1 NOVEMBER 2026 ANALYSERAD

Sammanfattning i korthet — läs hela artikeln hos Expressen ↗

Lupp-analys

AUTOMATISK GRANSKNING · 1 NOV

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

Litauens gräns mot Belarus är 670 kilometer lång.

verifiable

En geografisk faktum som kan verifieras mot officiella gränsöversikter och kartmaterial från litauiska och internationella myndigheter.

2 factual

I maj upptäcktes en 25 meter lång och sex meter djup tunnel som ledde till gripandet av ett 40-tal afghanska medborgare.

verifiable

Ett specifikt händelsepåstående med konkreta detaljer som kan verifieras genom officiella polisrapporter, pressemeddelanden eller nyhetsrapportering från pålitliga källor.

3 factual

Litauen har hittills avslöjat tolv tunnlar, varav alla inte varit färdigbyggda.

verifiable

En faktisk räkning av avslöjade tunnlar som kan kontrolleras mot officiella litauiska myndighetsrapporter och dokumentation.

4 factual

Smugglare har börjat använda GPS-styrda väderballonger och drönare för att smuggla cigaretter efter att landvägarna stängts.

contested

Medan användning av dessa tekniker kan rapporteras, är kausaliteten (att det skedde "efter att landvägarna stängts") och tidsmässiga samband svår att verifiera objektivt. Olika källor kan ge motstridiga uppgifter om omfånget och tidpunkten.

5 interpretive

Det handlar om eskalering, inte fred eller säkerhet, när tunnlar grävs eller drönare skickas in.

unfalsifiable

Ett värderingspåstående som tolkar meningen bakom handlingar. Det finns ingen objektiv standard för vad som utgör "eskalering" versus "fred eller säkerhet".

6 interpretive

De belarusiska myndigheterna måste ha känt till tunnelbygget eftersom det pågick i en månad.

contested

En slutsats baserad på rimlighetsbedömning, men experter kan vara oense om vad myndigheternas kunskap eller inblandning faktiskt var. Saknas direkta bevis för påståendet.

7 interpretive

Tunnelavslöjandet har skickat en tydlig varningssignal till Estland, Lettland och Polen.

unfalsifiable

En tolkning av effekten och innebörden av avslöjandet. Det finns ingen objektiv mätning av vad en "tydlig varningssignal" är eller huruvida grannländerna uppfattade det på detta sätt.

8 factual

Gränsdragningen i Dieveniškės-området ska enligt myten ha avgjorts av Stalins pipa, men den historiska förklaringen är att lokalbefolkningen bad om att tillhöra den litauiska sovjetrepubliken 1940.

contested

Påståendet om lokalbefolkningens begäran 1940 är svårt att helt verifiera oberoende; det finns debatt bland historiker om autenticiteten och graden av tvång bakom denna "begäran" under sovjetisk överhöghet.

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Gemenskap KOMMUNITÄR STYRKA 4/5

Dieveniškės levde på gränsöverskridande vardagsliv i generationer – nu rivs den gemenskapen upp av sensorer och vakter.

Det som artikeln i förbigående nämner – att detta 'tidigare var ett bortglömt och öppet gränsområde där lokalbefolkningen rörde sig obehindrat' – är i själva verket historien om en levande gränsgemenskap som nu offras för geopolitikens skull, utan att någon i texten frågar hur det påverkar människorna som faktiskt bor där. Byar som Dieveniškės formades av gränsöverskridande familjeband, handel och vardagsliv långt innan Stalins penna eller Putins drönare kom in i bilden, och den täta militariseringen – maskerade vakter, ständiga larm, avstängda vägar till grannsamhällen som Lida – river upp just de lokala vävnader av tillit och kontakt som en gång gjorde området motståndskraftigt. När staten och Nato tar över varje kvadratmeter mark med sensorer och patruller riskerar man att ersätta den organiska lokala kunskapen om gränsen – vem som brukar röra sig var, vilka vägar som använts i generationer – med en anonym säkerhetsapparat som varken känner platsen eller människorna på det sätt byborna gjorde. En hållbar gränssäkerhet bör inte bara mätas i meter stängsel utan i hur väl den bevarar snarare än utplånar de lokala gemenskaper som faktiskt lever vid denna front, annars vinner man kriget mot Lukasjenko men förlorar bygden på vägen.

Vad utgår linsen från?

Försiktighet KONSERVATIV STYRKA 4/5

Tolv upptäckta tunnlar visar att Litauens stängsel och patruller är sansad upprustning, inte överreaktion.

En nation utan kontrollerade gränser är ingen nation, och en stat som inte kan säga vem som befinner sig på dess territorium har redan förlorat den mest grundläggande förutsättningen för ordning: vetskapen om vem som är medlem av gemenskapen och vem som inte är det. Det litauiska gränsbevakningssystemet – stängsel, patruller, hundar, antidrönarvapen – är inte en överreaktion utan en sansad, stegvis anpassning till ett verkligt och eskalerande hot från en auktoritär granne som artikeln själv dokumenterar genom tolv upptäckta tunnlar och ett ständigt drönarflöde. Just för att hotet är hybridartat och utnyttjar juridiska gråzoner – är det smuggling, är det migration, är det krigföring? – krävs institutioner med handlingskraft och tydliga befogenheter snarare än ett system förlamat av tvekan om varje enskild individs avsikter. Historien om Dieveniškės-utskottet, format redan 1940 av lokalbefolkningens egen vilja att höra till Litauen, påminner om att gränser inte bara är godtyckliga linjer utan ofta bärare av folks själva identitet och lojalitet, värda att försvaras med försiktig men beslutsam kraft. Att vänta med upprustning tills ett fullskaligt anfall inträffar vore inte klokt statsmannaskap utan ansvarslöshet gentemot de medborgare vars säkerhet staten finns till för att garantera.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 4/5

En gräns är bara en linje stater ritat – ingen människa blir ett 'vapen' för att en diktator säger det.

Artikeln utgår från att staten per definition är den rättmätiga aktören som avgör vem som får korsa en linje på en karta, och att allt som kringgår den linjen – tunnlar, drönare, fotsteg genom skog – är ett angrepp snarare än ett uttryck för människors rätt att röra sig bort från tvång. Men en gräns är inget naturligt faktum; det är en linje som stater drar och sedan försvarar med våld, finansierat genom skatter som medborgarna inte fritt valt att betala för just detta ändamål. Att artikeln konstaterar att gripna grupper 'skickades senare tillbaka till Belarus' som ett neutralt faktum, utan att nämna att detta kan utgöra en pushback i strid med asylrätten, visar hur lätt individens rätt att söka skydd underordnas statens säkerhetsnarrativ. Även om Lukasjenkos regim använder migranter cyniskt förändrar inte det den enskilda människans moraliska status – hen blir inte ett 'vapen' för att en diktator vill använda henne som ett, och att behandla henne som sådan är att låta statens fiende definiera hennes rättigheter. Den verkliga frågan är inte hur högt stängslet ska vara, utan varför två stater över huvud taget har rätten att med våld hindra en fredlig människa från att gå från punkt A till punkt B.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

Att 'skicka tillbaka till Belarus' radas upp som ett neutralt faktum – ingen frågar var asylrätten tar vägen.

Artikeln låter nästan uteslutande litauiska myndighetskällor definiera verkligheten, och resultatet är en ram där människor som gräver sig genom jord i sex meters djup för att nå EU reduceras till anonyma 'grupper' och potentiella hybridvapen – aldrig till individer med namn eller historia, trots att artikeln själv erkänner att det är svårt att veta om det handlar om 'vanliga flyktingar', hybridaktioner orkestrerade från Moskva eller statligt sanktionerad smuggling. Artikeln säger inget om huruvida de baltiska staternas praxis att skicka tillbaka grupper till Belarus har granskats eller ifrågasatts utifrån asylrätten, men den frågan lyser med sin frånvaro här – i stället normaliseras återsändning till Belarus som ett tekniskt faktum i säkerhetsberättelsen. När en diktator cyniskt utnyttjar desperata människor som påtryckningsmedel är det structurellt dubbelt orättvist att låta dessa människor sedan straffas två gånger: först av regimen som utnyttjar dem, sedan av den EU-stat som nekar dem en rättvis prövning av deras skäl. En verkligt trygg gräns byggs inte bara av betong och taggtråd utan av rättssäkra, transparenta asylprocesser som skiljer den som flyr förtryck från den som faktiskt är ett verktyg i Lukasjenkos spel – annars riskerar EU att spegla exakt den godtycklighet man säger sig försvara sig mot.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Migranternas egna asylskäl och vad som händer med dem efter gripande/återsändning — Artikeln framställer nästan uteslutande migranterna som verktyg i hybridkrigföring eller smuggling, utan att undersöka om några av dem har legitima asylskäl eller vad som händer med dem i Belarus efter återsändning, vilket är centralt för att bedöma om gränsbevakningens agerande är proportionerligt och lagenligt.

Lagligheten av push-backs enligt EU-rätt och internationell flyktingrätt — Baltiska staters hantering av migranter vid Belarus-gränsen har kritiserats internationellt av människorättsorganisationer för att bryta mot asylrätten; artikeln nämner återsändning som ett neutralt faktum utan denna kontext.

Kostnaden för den omfattande militariseringen och vem som finansierar den — Uppbyggnaden av Baltic Defence Line, Eastern Shield och den intensiva gränsbevakningen är sannolikt mycket kostsam; artikeln diskuterar inte finansiering, prioriteringar eller om resurserna hade kunnat användas på andra sätt för att hantera hotbilden.

Oberoende verifiering av påståendet om belarusiskt statligt stöd till tunnelbygget — Den centrala anklagelsen vilar på en enda muntlig källas logiska resonemang, inte på underrättelseinformation, dokument eller flera oberoende källor, vilket gör slutsatsen svagare än den framstår i texten.

Alternativa förklaringar till migrationsflödet, t.ex. bakomliggande konflikter eller fattigdom i migranternas hemländer — Genom att enbart rama in migrationen som ett geopolitiskt vapen osynliggörs individuella drivkrafter bakom migrationen, vilket kan ge en ensidig bild av varför människor tar sig till gränsen.

Kritik eller alternativa perspektiv från människorättsorganisationer, migrationsforskare eller belarusiska källor — Artikeln bygger uteslutande på litauiska myndighetskällor och gränsbevakare; inga röster från migranter, MR-organisationer eller oberoende experter ingår, vilket ger en ensidig bild av händelseförloppet.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

Migranterna som gräver tunnlar och tar sig över gränsen är primärt verktyg i en statligt orkestrerad hybridattack från Belarus/Ryssland, snarare än individer med egna asylskäl.

Artikeln återger upprepat myndighetspersoners och ministerns tolkning ('Detta är en del av hybridattacker... Det handlar om eskalering') som om det vore den enda rimliga förklaringen, trots att artikeln själv senare erkänner osäkerhet ('Ibland är det svårt att veta om det handlar om "vanliga flyktingar", hybridaktioner... eller statligt sanktionerad smuggling'). Om migranterna faktiskt har genuina asylskäl skulle hela framställningen av dem som säkerhetshot förändras.

”Detta är en del av hybridattacker. Om du gräver tunnlar, skickar in illegala migranter eller skickar drönare handlar det inte om fred.”

Följ premissen

high

Belarusiska statens inblandning i tunnelbygget är i praktiken bevisad genom logisk slutledning från en enda källa.

Påståendet att belarusiska myndigheter 'måste ha känt till' tunneln bygger enbart på gränschefens resonemang ('Att gräva i en månad utan att någon vet om det är inte möjligt'), inte på oberoende bevisning, dokument eller flera källor. Artikeln presenterar ändå detta som i det närmaste fastställt genom rubriksättning och sammanhang.

””De belarusiska myndigheterna måste ha känt till tunneln”, säger Žydrūnas Vaikas”

Följ premissen

medium

Fortsatt militarisering och fysisk gränsbefästning (stängsel, draktänder, drönarvapen) är rätt och effektiv respons på migrationsflödet och hybridhoten.

Artikeln beskriver upprustningen i närmast hjältemodiga termer utan att diskutera kostnad, effektivitet över tid (tunnlar byggdes som direkt svar på stängslet, vilket antyder en eskalerande kapprustning snarare än lösning), eller alternativa angreppssätt som diplomati, migrationspolitik eller internationellt samarbete. Om upprustningen bara flyttar problemet (tunnlar->drönare) ifrågasätts inte strategins grundläggande logik.

”Grävandet av tunnlarna var ett svar på stängslet, och efter att den möjligheten täppts till har aktiviteten flyttat upp i luften.”

Följ premissen

medium

De gripna migranterna kan utan vidare skickas tillbaka till Belarus utan att detta väcker frågor om asylrätt eller internationell rätt (push-back-problematik).

Artikeln konstaterar faktamässigt att grupper 'skickades senare tillbaka till Belarus' utan att nämna EU:s och internationell rätts regler om rätten att söka asyl, eller den kritik som riktats mot baltiska staters pushback-praxis av MR-organisationer. Om detta är en rättslig gråzon förändras bilden av gränsbevakningen som enbart försvar mot hot.

”De skickades senare tillbaka till Belarus.”

Följ premissen

low

Lukasjenkos epitet 'Europas sista diktator' och hans regims karaktär kan tas för given bakgrundsfakta utan vidare källhänvisning i sammanhanget.

Detta är en etablerad tolkning i västlig press, men presenteras i faktarutan som oomtvistad sanning snarare än ett epitet format av specifika aktörer/sammanhang, vilket färgar hela artikelns ram av 'vi mot dem'.

”Han kallas ofta ”Europas sista diktator” på grund av sitt auktoritära styre.”

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.

Lupp-analys

Granskning av originalartikeln ↗

AUTOMATISK GRANSKNING · 1 NOV

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

Litauens gräns mot Belarus är 670 kilometer lång.

verifiable

En geografisk faktum som kan verifieras mot officiella gränsöversikter och kartmaterial från litauiska och internationella myndigheter.

2 factual

I maj upptäcktes en 25 meter lång och sex meter djup tunnel som ledde till gripandet av ett 40-tal afghanska medborgare.

verifiable

Ett specifikt händelsepåstående med konkreta detaljer som kan verifieras genom officiella polisrapporter, pressemeddelanden eller nyhetsrapportering från pålitliga källor.

3 factual

Litauen har hittills avslöjat tolv tunnlar, varav alla inte varit färdigbyggda.

verifiable

En faktisk räkning av avslöjade tunnlar som kan kontrolleras mot officiella litauiska myndighetsrapporter och dokumentation.

4 factual

Smugglare har börjat använda GPS-styrda väderballonger och drönare för att smuggla cigaretter efter att landvägarna stängts.

contested

5 interpretive

Det handlar om eskalering, inte fred eller säkerhet, när tunnlar grävs eller drönare skickas in.

unfalsifiable

Ett värderingspåstående som tolkar meningen bakom handlingar. Det finns ingen objektiv standard för vad som utgör "eskalering" versus "fred eller säkerhet".

6 interpretive

De belarusiska myndigheterna måste ha känt till tunnelbygget eftersom det pågick i en månad.

contested

En slutsats baserad på rimlighetsbedömning, men experter kan vara oense om vad myndigheternas kunskap eller inblandning faktiskt var. Saknas direkta bevis för påståendet.

7 interpretive

Tunnelavslöjandet har skickat en tydlig varningssignal till Estland, Lettland och Polen.

unfalsifiable

En tolkning av effekten och innebörden av avslöjandet. Det finns ingen objektiv mätning av vad en "tydlig varningssignal" är eller huruvida grannländerna uppfattade det på detta sätt.

8 factual

contested

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Gemenskap KOMMUNITÄR STYRKA 4/5

Dieveniškės levde på gränsöverskridande vardagsliv i generationer – nu rivs den gemenskapen upp av sensorer och vakter.

Vad utgår linsen från?

Försiktighet KONSERVATIV STYRKA 4/5

Tolv upptäckta tunnlar visar att Litauens stängsel och patruller är sansad upprustning, inte överreaktion.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 4/5

En gräns är bara en linje stater ritat – ingen människa blir ett 'vapen' för att en diktator säger det.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

Att 'skicka tillbaka till Belarus' radas upp som ett neutralt faktum – ingen frågar var asylrätten tar vägen.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

Migranterna som gräver tunnlar och tar sig över gränsen är primärt verktyg i en statligt orkestrerad hybridattack från Belarus/Ryssland, snarare än individer med egna asylskäl.

”Detta är en del av hybridattacker. Om du gräver tunnlar, skickar in illegala migranter eller skickar drönare handlar det inte om fred.”

Följ premissen

high

Belarusiska statens inblandning i tunnelbygget är i praktiken bevisad genom logisk slutledning från en enda källa.

””De belarusiska myndigheterna måste ha känt till tunneln”, säger Žydrūnas Vaikas”

Följ premissen

medium

Fortsatt militarisering och fysisk gränsbefästning (stängsel, draktänder, drönarvapen) är rätt och effektiv respons på migrationsflödet och hybridhoten.

”Grävandet av tunnlarna var ett svar på stängslet, och efter att den möjligheten täppts till har aktiviteten flyttat upp i luften.”

Följ premissen

medium

De gripna migranterna kan utan vidare skickas tillbaka till Belarus utan att detta väcker frågor om asylrätt eller internationell rätt (push-back-problematik).

”De skickades senare tillbaka till Belarus.”

Följ premissen

low

Lukasjenkos epitet 'Europas sista diktator' och hans regims karaktär kan tas för given bakgrundsfakta utan vidare källhänvisning i sammanhanget.

”Han kallas ofta ”Europas sista diktator” på grund av sitt auktoritära styre.”

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.