← LUPP DEBATT GRANSKAD Länk kopierad

Krönika: Sveriges arbetande fattiga har tredubblats - och kvinnorna drabbas hårdast

I en krönika i Flamman skriver Lina Stenberg att andelen arbetande fattiga i Sverige nästan tredubblats sedan år 2000, från 2,5 till 7 procent 2024, enligt specialbeställd SCB-statistik och fackliga rapporter som sammanställts i boken "Skylla oss själva". Utvecklingen beror enligt krönikan på minskade arbetstimmar, flexiblare anställningsvillkor och försvagade fackföreningar snarare än på naturliga marknadskrafter. Arbetarkvinnor drabbas hårdast eftersom Sverige har en starkt könssegregerad arbetsmarknad - fyra av de fem lägst betalda yrkena domineras av kvinnor, och deltidsarbete är utbrett: 50 procent av undersköterskorna, 52 procent av barnskötarna och 72 procent av butikssäljarna jobbar deltid. Krönikören menar att lösningar finns, som höjda löner i kvinnodominerade arbetaryrken, slopad ofrivillig deltid, kortare arbetstid enligt isländsk modell samt en nationell handlingsplan med lönekartläggning och lönetransparens. Enligt krönikan är fenomenet en medveten politisk konsekvens snarare än ett systemfel, och feminismen bör enligt skribenten återfå relevans genom att fokusera på arbetarkvinnors villkor och kortare arbetstid.

AV FLAMMAN 28 OKTOBER 2026 ANALYSERAD

Sammanfattning i korthet — läs hela artikeln hos Flamman ↗

Lupp-analys

AUTOMATISK GRANSKNING · 28 OKT

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

Andelen arbetande fattiga i Sverige har ökat från 2,5 till 7 procent mellan år 2000 och 2024.

verifiable

Statistiska mätningar av arbetande fattigdom kan verifieras mot SCB-data och internationella databaser. Påståendet är konkret och numeriskt mätbart.

2 factual

Fyra av de fem lägst betalda yrkena i Sverige är kvinnodominerade.

verifiable

Kan kontrolleras mot lönestatistik från SCB eller arbetsmiljöverket. Lönedata och könsfördelning per yrke är dokumenterad statistik.

3 factual

Kvinnor har dubbelt så höga sjuktal som män, och arbetarkvinnor har fyra gånger så många sjukdagar som tjänstemannamän.

verifiable

Sjukfrånvarostatistik publiceras regelbundet av Försäkringskassan och SCB. Påståendet är numeriskt och baserat på officiell rapporterad data.

4 factual

50 procent av undersköterskor, 52 procent av barnskötare och 72 procent av butikssäljare jobbar deltid.

verifiable

Deltidsstatistik per yrkesgrupp är tillgänglig från arbetskraftsundersökningar och SCB-statistik. Konkreta procenttal kan verifieras.

5 factual

Lina Stenberg har sammanställt specialbeställd SCB-statistik och fackliga rapporter i boken Skylla oss själva.

verifiable

Kan verifieras genom att kontrollera boken, författaren och källorna. Det är ett påstående om ett verifikat faktum.

6 interpretive

Den arbetande fattigdomen uppkom inte naturligt ur den svenska lönemodellen utan genom minskade arbetstimmar, flexiblare arbetsvillkor och försvagade fackföreningar.

contested

Detta är en kausalt tolkning av komplexa ekonomiska fenomen. Olika forskare och ekonomer kan presentera alternativa förklaringar till arbetande fattigdomens uppkomst.

7 interpretive

Sverige har aktivt försökt skapa arbetande fattiga sedan alliansregeringens dagar.

contested

Påståendet tillskriver en aktiv, avsiktlig agenda utan direkta kilder för intentionen. Experter kan tolka samma politikhistoria mycket olika.

8 interpretive

Den arbetande fattigdomen är lika lite ett 'olycksfall i politiken' som tonårsutvisningarna.

unfalsifiable

Analogin uttrycker en värdering om intentionalitet utan att formuleras på ett sätt som kan falsifieras empiriskt. Det är en retorisk slutsats snarare än ett verifierbart påstående.

9 interpretive

Feminismen har under det senaste decenniet förvandlats till en uddlös ideologi med en representationskritik som känns allt mindre relevant.

unfalsifiable

Detta är en värdering av feminismens utveckling och relevans. 'Uddlös' och 'allt mindre relevant' är subjektiva bedömningar som inte kan verifieras objektivt.

10 interpretive

Feminismen måste, för att överleva, handla om arbetarkvinnorna och sänkt arbetstid.

unfalsifiable

Ett normativt påstående om vad feminismen bör fokusera på för sin framtida relevans. Det är en värderingsmässig slutsats, inte ett påstående om verifierbar fakta.

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Försiktighet KONSERVATIV STYRKA 4/5

Svaga fack och otrygga jobb monterade ner trygghet för vårdarbetande kvinnor – bygg upp institutionerna, inte en ny rörelse.

Det finns något i Stenbergs diagnos värt att ta på fullaste allvar: när arbetsmarknadsreformer under decennier medvetet gjort anställningar mer flexibla och fackföreningarna svagare, har man samtidigt monterat ner just de mellanliggande institutioner – starka kollektivavtal, stabila heltidsanställningar, en förutsägbar lönekarriär – som historiskt gett arbetarfamiljer, inte minst kvinnor med vårdansvar, trygghet och värdighet. Men lösningen är inte nödvändigtvis 'samhällsförändring nedifrån och upp' i form av en ny radikal feministisk rörelse, utan en försiktig återuppbyggnad av de institutioner som fungerade: starkare parter på arbetsmarknaden, stabilare anställningsformer och en kultur som värdesätter yrken som vård och omsorg som moraliskt centrala snarare än som ekonomiskt marginella. Artikelns egen poäng om kulturförändringen – att ingen längre vågar kalla sig fattig – pekar på en djupare erosion av gemenskap och ömsesidigt ansvarstagande som inte löses enbart med lönetransparens-lagstiftning utan kräver att civilsamhälle, familj och lokala arbetsplatser återfår sin roll som bärare av trygghet, innan man river upp hela systemet i radikal omdaning.

Vad utgår linsen från?

Bitcoin HÅRDA PENGAR STYRKA 4/5

Årtionden av billiga pengar pressade fram otrygga jobb – inflation urholkar sen lönerna hos dem som redan har minst.

Artikeln beskriver en lönepress som också kan läsas som en monetär historia: kan årtionden av lågräntepolitik ha bidragit till att kapital sökt sig till kostnadsbesparingar snarare än produktivitetshöjande investeringar, där en billig, enkel väg att pressa marginaler i personalintensiva kvinnodominerade sektorer – vård, handel, omsorg – blivit att göra anställningen själv flexibel och otrygg? Samtidigt väcker det frågan om inflation som ett sätt att hantera växande statsskulder riskerar att urholka realvärdet av just de låga lönerna och den offentliga välfärd som ska kompensera dem, vilket i så fall skulle drabba hårdast dem som saknar tillgångar att skydda sig med – en möjlig dold, regressiv skatt som artikelns 'arbetande fattiga' skulle bära proportionerligt tyngst. Frågan värd att ställa är inte bara vilken arbetsmarknadsreform som är bäst, utan varför det politiska systemet ständigt kan skjuta notan för strukturella problem framåt via skuld och penningtryckning istället för att möta dem i realtid. Med pengar som ingen kan trycka mer av försvinner den möjligheten – statens finansiering av både välfärdslöften och konjunkturstimulanser måste då bäras av verklig produktion, inte av urholkning av lönerna till dem som redan har minst marginal. Skulle en sådan disciplin tvinga fram ärligare avvägningar om vem som faktiskt betalar för 'sänkta trösklar på arbetsmarknaden' – arbetsgivaren, staten, eller löntagaren genom sin urholkade köpkraft?

Vad utgår linsen från?

Staten stöttar KEYNESIANSK STYRKA 4/5

Otrygga scheman i vårdyrken suger köpkraft ur ekonomin – staten måste sätta golv, inte vänta på marknaden.

Det som Stenbergs siffror egentligen visar är ett klassiskt efterfrågeproblem förklätt till ett 'flexibilitetsproblem': när deltidsarbete, otrygga scheman och försvagad facklig förhandlingsstyrka pressar ner lönesumman i stora kvinnodominerade sektorer, dras köpkraft bort ur ekonomin just hos de hushåll som annars skulle konsumera mest av varje extra krona. En stat som aktivt medverkat till att sänka trösklar och luckra upp anställningsvillkor har samtidigt, kanske omedvetet, dämpat den aggregerade efterfrågan i lokala ekonomier där vård, handel och omsorg dominerar. Lösningen är inte att vänta på att marknaden spontant korrigerar lönerna i kvinnodominerade yrken – historien visar att konkurrens i lågmarginalbranscher snarare pressar ner dem ytterligare. Istället krävs aktiv politik: lagstadgade golv mot ofrivillig deltid, offentlig sektor som föregångare i lönesättning, och en nationell handlingsplan som fungerar som automatisk stabilisator genom att hålla uppe köpkraften hos de grupper vars konsumtion annars faller bort först i en nedgång. Att göra ingenting är inte neutralt – det är att låta en strukturell brist på efterfrågan permanentas som 'naturlig' ojämlikhet.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 4/5

Att 50-72 procent jobbar deltid kan vara ett val, inte ett systemfel – lägre skatt löser mer än en nationell lönekarta.

Innan vi antar att facket eller staten ska bestämma lönenivåer i kvinnodominerade yrken bör vi fråga vem som egentligen äger beslutet om ett enskilt arbetsavtal: den anställda och arbetsgivaren, eller en kollektiv apparat som förhandlar å bägges vägnar utan att känna varje individs faktiska preferenser och livssituation. Priser på arbete – liksom priser på varor – bär information om efterfrågan, produktivitet och alternativkostnad som ingen facklig förhandlingsdelegation eller nationell handlingsplan kan samla ihop lika träffsäkert som miljontals enskilda beslut gör; det är samma kunskapsproblem Hayek identifierade i planekonomin, applicerat på lönesättning. Att 50–72 procent jobbar deltid i vissa yrken kan lika gärna spegla verkliga, varierande preferenser om tid kontra pengar som ett systemfel – och att kalla allt sådant 'ofrivilligt' utan att fråga individerna själva är att förutsätta den slutsats man vill bevisa. Den föreslagna 'nationella handlingsplanen' ska finansieras med skatt, vilket inte är ett neutralt tekniskt val utan ett icke-frivilligt uttag ur andras arbete och egendom – om arbetarkvinnor ska få det bättre bör vägen dit vara lägre skattetryck och enklare regler som gör det billigare att anställa och höja lön frivilligt, inte en centralt dikterad lönekarta som ersätter miljontals lokala förhandlingar med en enda plan.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

Fyra av fem lägst betalda yrken är kvinnodominerade – det är ett lönemönster att angripa strukturellt, inte individuellt.

Siffrorna Stenberg lägger fram är inte en marginell justering utan bevis på ett systematiskt mönster: en könssegregerad arbetsmarknad där omsorgsarbete strukturellt undervärderas, kombinerat med en medveten politisk strategi att göra anställningsvillkor flexiblare, har skapat en ny klass av arbetande fattiga som till övervägande del är kvinnor – vilket väcker frågan om detta är en förutsägbar konsekvens av hur kvinnodominerade yrken historiskt värderats snarare än en tillfällighet. Att fyra av fem lägst betalda yrken är kvinnodominerade, att arbetarkvinnor har fyra gånger fler sjukdagar än tjänstemannamän, och att över hälften av undersköterskor och barnskötare jobbar deltid, är strukturella fakta som kräver strukturella svar – inte individuella karriärval i vakuum. Just därför är lönetransparens, kollektiv upprustning av fackens förhandlingsstyrka och en nationell handlingsplan rätt verktyg: de angriper mönstret på den nivå där det uppstår, i hur arbetsgivare och politik systematiskt prisat ner kvinnors arbete, snarare än att lämna var och en att förhandla individuellt mot en redan ojämlik struktur. Att kalla detta 'feminism på riktigt' är precis rätt – en feminism som stannar vid representation utan att röra vid lönestrukturen i de mest kvinnodominerade yrkena blundar för den ojämlikhet som faktiskt formar flest kvinnors vardag.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Hur 'arbetande fattigdom' definieras metodologiskt (relativ/absolut fattigdom, före/efter skatt och transfereringar, hushållssammansättning). — Utan att veta definitionen är det svårt att bedöma hur allvarlig ökningen från 2,5 till 7 procent faktiskt är, och om välfärdsstatens skyddsnät redan kompenserar för låga löner.

Alternativa förklaringar till ökad deltid och låga löner i kvinnodominerade yrken, t.ex. individuella val, föräldraledighetsmönster eller strukturomvandling i detaljhandeln. — Om deltidsarbete delvis är självvalt eller kopplat till andra faktorer än 'försvagade fackföreningar', blir de föreslagna lösningarna mindre träffsäkra.

Vem som ska finansiera höjda löner och kortare arbetstid i kvinnodominerade yrken, och vilka effekter det kan få på kommunal ekonomi, priser eller sysselsättning. — Lösningsförslagen (högre löner, arbetstidsförkortning) har kostnadskonsekvenser som artikeln inte adresserar, vilket är centralt för om förslagen är genomförbara.

Internationell jämförelse av andelen arbetande fattiga i andra länder med liknande välfärdsmodeller. — Utan jämförelsepunkt är det oklart om Sveriges ökning är exceptionell eller del av en bredare trend som skulle kräva andra förklaringar än enbart svensk politik.

Eventuella motargument eller alternativa tolkningar av Lina Stenbergs bok och statistik, t.ex. från nationalekonomer som förespråkat de kritiserade reformerna. — Artikeln presenterar Stenbergs slutsatser som i princip obestridliga ('Det är ingen raketforskning') utan att ge utrymme för andra perspektiv på varför reformerna genomfördes eller vilka avvägningar som gjordes.

Konsekvenser av tidigare försök med liknande politik (t.ex. Islands arbetstidsförkortning) utanför det positiva narrativet, som eventuella problem med genomförandet. — Att enbart lyfta fram Island som ett lyckat exempel utan nyanser försvagar den empiriska grunden för förslaget.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

Att arbetsmarknadsreformer sedan alliansregeringen ('sänkta trösklar', 'det ska löna sig att arbeta') varit medvetet designade för att skapa en klass av arbetande fattiga, snarare än en oavsiktlig bieffekt av politik med andra syften.

Artikeln skriver 'Sverige aktivt försökt skapa arbetande fattiga' och jämför med Mandevilles 1700-talscitat om att fattigdom gynnar en nation. Detta är en stark kausal/intentionell tolkning som presenteras nästan som fakta. Om reformerna istället hade syftat till sysselsättning eller statsfinanser utan avsikt att skapa fattigdom, förändras hela den moraliska anklagelsen i texten.

”Trots att Sverige aktivt försökt skapa arbetande fattiga sedan alliansregeringens dagar”

Följ premissen

high

Att höjda kollektivavtalslöner och arbetstidsförkortning i kvinnodominerade yrken kan genomföras utan negativa sysselsättningseffekter eller konkurrenskraftsförluster.

Stenbergs lösningsförslag (höjda löner, bort med ofrivillig deltid, arbetstidsförkortning) presenteras som enkla ('Det är ingen raketforskning') utan att diskutera möjliga motargument som att högre lönekostnader kan minska antalet jobb i t.ex. detaljhandel eller äldreomsorg, särskilt i kommunalt finansierade sektorer med begränsade budgetar.

”Det är ingen raketforskning hur man får bort den arbetande fattigdomen.”

Följ premissen

medium

Att Islands exempel på arbetstidsförkortning är direkt överförbart till svenska kvinnodominerade yrken och bevisar att modellen 'går'.

Ett enskilt landsexempel presenteras som bevis utan att nämna skillnader i ekonomi, arbetsmarknadsstruktur eller finansieringsförutsättningar mellan Island och Sverige, eller eventuella problem som uppstått i Islands försök.

”Arbetstidsförkortning i kvinnodominerade yrken – Island har visat att det går.”

Följ premissen

medium

Att fackföreningars och kollektivavtalsparternas agerande, snarare än individuella val eller marknadskrafter, är rätt mekanism för att lösa problemet.

Lösningen formuleras uteslutande i termer av kollektiva/statliga åtgärder (lönekartläggning, nationell handlingsplan, facklig lönehöjning) utan att diskutera om individuella karriärval, utbildningssatsningar eller marknadsmekanismer skulle kunna spela någon roll.

”arbetsmarknadens parter måste satsa på att höja lönerna i kvinnodominerade arbetaryrken”

Följ premissen

high

Att den uppmätta 'arbetande fattigdomen' (2,5% till 7%) mäts på ett sätt som fångar faktisk materiell nöd, utan att hänsyn tas till välfärdsstatens transfereringar, bostadsbidrag eller andra skyddsnät som kan påverka nettoinkomsten.

Artikeln nämner ironiskt 'vi har tack och lov en välfärdsstat som skyddar oss' men utreder sedan inte om siffrorna är beräknade före eller efter skatter/transfereringar, vilket är avgörande för hur allvarlig slutsatsen är.

”andelen arbetande fattiga har nästan tredubblats sedan år 2000 – från 2,5 till 7 procent 2024”

Följ premissen

medium

Att hög andel deltidsarbete bland kvinnor i vissa yrken huvudsakligen beror på strukturella/politiska orsaker snarare än på individuella preferenser, t.ex. kring vård av barn eller kombination med annat liv.

Artikeln listar deltidssiffror (50% undersköterskor, 52% barnskötare, 72% butikssäljare) som 'skräckinjagande' utan att diskutera om en del av deltidsarbetet är självvalt, vilket skulle nyansera orsaksanalysen och lösningsförslagen.

”Tittar man på deltidsarbetet inom kvinnodominerade arbetaryrken är siffrorna fullkomligt skräckinjagande.”

Följ premissen

low

Att feminismens relevans och 'överlevnad' som rörelse är beroende av att den tar sig an just denna ekonomiska fråga, snarare än att det finns andra legitima vägar för feministisk politik.

Det är en tolkning av vad feminism 'bör' vara, presenterad som en nödvändig slutsats ('måste handla om') snarare än en av flera möjliga politiska prioriteringar.

”Själv tror jag att feminismen för att över huvud taget överleva måste handla om arbetarkvinnorna och sänkt arbetstid”

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.

Lupp-analys

Granskning av originalartikeln ↗

AUTOMATISK GRANSKNING · 28 OKT

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

Andelen arbetande fattiga i Sverige har ökat från 2,5 till 7 procent mellan år 2000 och 2024.

verifiable

Statistiska mätningar av arbetande fattigdom kan verifieras mot SCB-data och internationella databaser. Påståendet är konkret och numeriskt mätbart.

2 factual

Fyra av de fem lägst betalda yrkena i Sverige är kvinnodominerade.

verifiable

Kan kontrolleras mot lönestatistik från SCB eller arbetsmiljöverket. Lönedata och könsfördelning per yrke är dokumenterad statistik.

3 factual

Kvinnor har dubbelt så höga sjuktal som män, och arbetarkvinnor har fyra gånger så många sjukdagar som tjänstemannamän.

verifiable

Sjukfrånvarostatistik publiceras regelbundet av Försäkringskassan och SCB. Påståendet är numeriskt och baserat på officiell rapporterad data.

4 factual

50 procent av undersköterskor, 52 procent av barnskötare och 72 procent av butikssäljare jobbar deltid.

verifiable

Deltidsstatistik per yrkesgrupp är tillgänglig från arbetskraftsundersökningar och SCB-statistik. Konkreta procenttal kan verifieras.

5 factual

Lina Stenberg har sammanställt specialbeställd SCB-statistik och fackliga rapporter i boken Skylla oss själva.

verifiable

Kan verifieras genom att kontrollera boken, författaren och källorna. Det är ett påstående om ett verifikat faktum.

6 interpretive

Den arbetande fattigdomen uppkom inte naturligt ur den svenska lönemodellen utan genom minskade arbetstimmar, flexiblare arbetsvillkor och försvagade fackföreningar.

contested

Detta är en kausalt tolkning av komplexa ekonomiska fenomen. Olika forskare och ekonomer kan presentera alternativa förklaringar till arbetande fattigdomens uppkomst.

7 interpretive

Sverige har aktivt försökt skapa arbetande fattiga sedan alliansregeringens dagar.

contested

Påståendet tillskriver en aktiv, avsiktlig agenda utan direkta kilder för intentionen. Experter kan tolka samma politikhistoria mycket olika.

8 interpretive

Den arbetande fattigdomen är lika lite ett 'olycksfall i politiken' som tonårsutvisningarna.

unfalsifiable

Analogin uttrycker en värdering om intentionalitet utan att formuleras på ett sätt som kan falsifieras empiriskt. Det är en retorisk slutsats snarare än ett verifierbart påstående.

9 interpretive

Feminismen har under det senaste decenniet förvandlats till en uddlös ideologi med en representationskritik som känns allt mindre relevant.

unfalsifiable

Detta är en värdering av feminismens utveckling och relevans. 'Uddlös' och 'allt mindre relevant' är subjektiva bedömningar som inte kan verifieras objektivt.

10 interpretive

Feminismen måste, för att överleva, handla om arbetarkvinnorna och sänkt arbetstid.

unfalsifiable

Ett normativt påstående om vad feminismen bör fokusera på för sin framtida relevans. Det är en värderingsmässig slutsats, inte ett påstående om verifierbar fakta.

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Försiktighet KONSERVATIV STYRKA 4/5

Svaga fack och otrygga jobb monterade ner trygghet för vårdarbetande kvinnor – bygg upp institutionerna, inte en ny rörelse.

Vad utgår linsen från?

Bitcoin HÅRDA PENGAR STYRKA 4/5

Årtionden av billiga pengar pressade fram otrygga jobb – inflation urholkar sen lönerna hos dem som redan har minst.

Vad utgår linsen från?

Staten stöttar KEYNESIANSK STYRKA 4/5

Otrygga scheman i vårdyrken suger köpkraft ur ekonomin – staten måste sätta golv, inte vänta på marknaden.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 4/5

Att 50-72 procent jobbar deltid kan vara ett val, inte ett systemfel – lägre skatt löser mer än en nationell lönekarta.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

Fyra av fem lägst betalda yrken är kvinnodominerade – det är ett lönemönster att angripa strukturellt, inte individuellt.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

”Trots att Sverige aktivt försökt skapa arbetande fattiga sedan alliansregeringens dagar”

Följ premissen

high

Att höjda kollektivavtalslöner och arbetstidsförkortning i kvinnodominerade yrken kan genomföras utan negativa sysselsättningseffekter eller konkurrenskraftsförluster.

”Det är ingen raketforskning hur man får bort den arbetande fattigdomen.”

Följ premissen

medium

Att Islands exempel på arbetstidsförkortning är direkt överförbart till svenska kvinnodominerade yrken och bevisar att modellen 'går'.

”Arbetstidsförkortning i kvinnodominerade yrken – Island har visat att det går.”

Följ premissen

medium

Att fackföreningars och kollektivavtalsparternas agerande, snarare än individuella val eller marknadskrafter, är rätt mekanism för att lösa problemet.

”arbetsmarknadens parter måste satsa på att höja lönerna i kvinnodominerade arbetaryrken”

Följ premissen

high

”andelen arbetande fattiga har nästan tredubblats sedan år 2000 – från 2,5 till 7 procent 2024”

Följ premissen

medium

”Tittar man på deltidsarbetet inom kvinnodominerade arbetaryrken är siffrorna fullkomligt skräckinjagande.”

Följ premissen

low

Att feminismens relevans och 'överlevnad' som rörelse är beroende av att den tar sig an just denna ekonomiska fråga, snarare än att det finns andra legitima vägar för feministisk politik.

Det är en tolkning av vad feminism 'bör' vara, presenterad som en nödvändig slutsats ('måste handla om') snarare än en av flera möjliga politiska prioriteringar.

”Själv tror jag att feminismen för att över huvud taget överleva måste handla om arbetarkvinnorna och sänkt arbetstid”

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.