Dagens Arena: Så betalar löntagare själva för jobbskatteavdraget genom sämre trygghet
En konkret siffra som bör finnas i regeringens budgetdokument eller statistiska rapporter från Skatteupplysningen/SKV. Kan verifieras mot officiella källor.
Denna summa är en direkt beräkning av två väl definierade skatteavdrag och bör kunna verifieras i budgetdokument eller myndigheters kostnadskalkyl.
En historisk statistisk påstående som kan verifieras genom OECD-data, SCB eller regeringsrapporter om skatteintäkter som andel av BNP.
En exakt procentsats för en regeringsreglerad kostnad. Kan verifieras mot aktuell skattereglering och arbetsgivaravgiftssatser från Skatteverket.
Två kronologiska datapunkter för en statlig avgiftssats som bör finnas dokumenterad i lagstiftning och myndigheters arkiv.
En konkret siffra om förändring av en försäkringsavgift som kan verifieras genom arbetsmiljöverkets eller försäkringskassans regelsamlingar över tid.
En matematisk beräkning på basis av ett exempel. Kan verifieras genom att applicera gällande skatteregler och avgiftssatser på denna lönenivå.
Ett värdepåstående som presenterar en kausal tolkning mellan två fenomen (lägre jobbskatteavdrag och försämrad välfärd). Det går inte att falsifiera utan att definiera vad 'betala för' och 'sämre trygghet' betyder exakt.
En värdering om lönatagarnas medvetenhet om en skatt. Graden av 'sällan' är subjektiv och kan inte objektivt verifieras utan omfattande enkätstudier med tolkningsmöjligheter.
Ett påstående om politikers intentioner och vilja som inte kan verifieras genom direkta observationer eller officiella källor. Det kräver att läsa tankar.
En tolkning av finansieringsmekanism som bygger på valet av vilket økonomiska perspektiv man använder. Ekonomer kan presentera olika förklaringar på hur avdraget finansierats, vilket gör detta omtvistat snarare än rent faktiskt.
Att smygmontera socialförsäkringarna via en teknisk avgiftsjustering är precis den sortens obetänksamma institutionella förändring som borde oroa.
Att en avgiftshöjning från 4,4 till 12,62 procent kan döljas är möjligt bara för att staten fritt kan omvärdera vad pengar betyder.
Att sänka trygghetsnivåer för att finansiera jobbskatteavdraget byter stötdämpare mot en skattesänkning som gynnar mest i högkonjunktur.
Frågan är inte vem som betalar jobbskatteavdraget utan varför din lön överhuvudtaget ska gå via en statlig mellanhand som godtyckligt fördelar den.
Jobbskatteavdraget gynnar höginkomsttagare mest medan urholkad sjuk- och föräldraförsäkring slår hårdast mot dem som faktiskt blir sjuka eller arbetslösa.
Artikeln likställer en sjunkande procentandel inom arbetsgivaravgiften med konkret 'sämre trygghet' för den enskilde. Men avgiftsandelen är en budgetteknisk fördelning inom statens finanser – det är inte självklart att den entydigt avgör nivån på faktiska sjukpenning-, a-kasse- eller föräldraförsäkringsersättningar, som regleras av andra regler (ersättningsnivåer, tak, karensregler). Om detta samband inte är lika direkt som artikeln antyder, faller slutsatsen att 'det är du som betalar... i form av sämre trygghet'.
”Resterande 8,22 procentenheter är inte skattesänkningar utan sämre förmåner när du blir sjuk, arbetslös eller föräldraledig.”
Artikeln tar för givet att varje skattesänkning innebär ett nollsummespel där pengarna måste tas någon annanstans ifrån, men nämner inte möjligheten att jobbskatteavdraget ökat arbetskraftsutbudet och därmed delvis finansierat sig själv via bredare skattebas, eller att andra utgiftsminskningar hade kunnat ske oavsett avdraget.
”Det finns inga gratisluncher – eller gratis skattesänkningar.”
Följ premissen →Rubriken och formuleringen antyder uppsåt ('inte vill att du ska känna till') utan att artikeln visar belägg för avsiktlig hemlighållelse, t.ex. uttalanden från politiker eller avsaknad av information i offentliga budgetdokument. Utan detta blir uppsåtsantagandet en tolkning snarare än ett fastställt faktum.
”Skatten politikerna inte vill att du ska känna till”
Följ premissen →Artikeln implicerar att denna specifika finansieringsform är särskilt problematisk eller lömsk, men nämner inte att alla skatteförändringar innebär omfördelningar mellan olika skatteslag och utgiftsposter – vilket är normalt i offentlig budgetering snarare än en avvikelse.
Följ premissen →Artikeln presenterar en tidsmässig korrelation (båda förändras parallellt sedan 2007) som om den vore ett direkt finansieringssamband utan att visa budgetteknisk eller politisk dokumentation som styrker att löneavgiftshöjningarna specifikt var avsedda att finansiera jobbskatteavdraget. Utan detta samband blir rubrikens och artikelns huvudtes - att det är en dold skatt som finansierar avdraget - spekulativ.
”En stor del av finansieringen kommer nämligen från en skatt som du som löntagare sällan får se.”
Följ premissen →