Regeringskansliet blockerar ChatGPT och Claude – Copilot blir ersättare

Ett officiellt beslut som kan bekräftas genom Regeringskansliets kommunikation eller officiella riktlinjer för tjänstemän.

Ett konkret organisatoriskt beslut som kan bekräftas genom officiella meddelanden eller journalistiska rapporter från pålitliga källor som Sveriges Radio Ekot.

Ett tidsbundet faktum som kan verifieras mot Sveriges Radio Ekots rapportering och genom att kontrollera när spärren faktiskt implementerades.

Ett konkret tekniskt förhållande som kan verifieras genom att försöka få åtkomst från Regeringskansliets nätverk eller genom officiella meddelanden om implementeringen.

Kan verifieras genom Regeringskansliets officiella godkännandebeslut och dokumentation av säkerhetsöversyn, även om detaljer om genomförandet kan variera.

Konkreta tidigare händelser som kan verifieras genom rapporter från dessa myndigheter eller genom journalistiska källor.

Ett konkret organisatoriskt förhållande som kan bekräftas genom Kronofogdens officiella meddelanden eller genom journalistiska rapporter.

Även om säkerhetsöversynen är faktisk, är slutsatsen att Copilot är säkrare en bedömning som kan tolkas olika beroende på vilka säkerhetskriterier och hotmodeller man använder.

Artikeln rapporterar att Copilot 'ska vara godkänd' efter 'en översyn av tjänsten' som 'höjt säkerheten', utan att nämna vem som genomförde översynen, enligt vilka kriterier, eller om en oberoende part granskat bedömningen. Detta är ett exempel på att utredarens/myndighetens egen bedömning presenteras som auktoritativ bara för att den kommer från myndigheten själv. Om bedömningsprocessen var bristfällig eller partisk (t.ex. styrd av befintliga Microsoft-avtal snarare än en neutral säkerhetsanalys) skulle hela premissen för bytet rasa.

”Den AI-tjänsten ska vara godkänd av Regeringskansliet – som efter en översyn av tjänsten har höjt säkerheten.”

Artikeln problematiserar inte varför just ChatGPT och Claude anses osäkra medan Copilot – som också är en amerikansk molntjänst med liknande datahanteringsfrågor – godkänns. Om den underliggande oron gäller datasuveränitet, serverplacering eller amerikansk lagstiftning (t.ex. CLOUD Act) gäller detta i princip även Microsoft. Utan denna distinktion framstår valet av Copilot som godtyckligt snarare än säkerhetsmotiverat.

”I stället hänvisas tjänstemännen till Microsofts AI-verktyg Copilot.”

Artikeln nämner aldrig vad den konkreta säkerhetsrisken med ChatGPT/Claude faktiskt består i – är det träning på inmatad data, dataläckage, utländsk åtkomst, eller något annat? Utan denna specificering är det ett outtalat antagande att just blockering av dessa två tjänster är rätt åtgärd för att hantera risken, snarare än t.ex. utbildning, policyer för datahantering, eller tekniska lösningar som fungerar oavsett vilken AI-leverantör som används.

”Regeringskansliet spärrar AI-tjänsterna CHAT GPT och Claude.”

Genom att lista att 'spärrar av har tidigare införts på Skatteverket och Statens institutionsstyrelse' skapas ett implicit narrativ om växande konsensus och legitimitet. Men detta säger inget om huruvida dessa myndigheters beslut byggde på samma, bättre, eller sämre analys – det är i sig inget bevis på att åtgärden är korrekt, bara att den blivit vanligare.

”Spärrar av har tidigare införts på Skatteverket och Statens institutionsstyrelse, Sis.”

Artikeln diskuterar inte om Regeringskansliet övervägt att i stället teckna säkrare företagsavtal med OpenAI eller Anthropic (vilket många stora organisationer gör för att få GDPR-kompatibla, icke-träningsbaserade versioner). Att valet föll på att byta leverantör helt, snarare än att förhandla fram säkrare villkor med befintliga leverantörer, tas för givet som den enda vägen framåt.