← LUPP DEBATT GRANSKAD Länk kopierad

SvD-skribent: Regelsamhället har skapat onödig byråkrati

Enligt en ledartext i Svenska Dagbladet, skriven av Mattias Svensson, har LO-ekonomen Torbjörn Hållö kritiserats för att ha sagt att AI kan hjälpa till att skära bort onödiga arbetsuppgifter bland tjänstemän i företag, vilket väckt ilska hos berörda yrkesgrupper. Svensson menar dock att det är uppenbart, även utan AI, att en alltmer reglerad ekonomi har lett till överflödiga funktioner inom juridik, kontroll och kommunikation. Han drar liknelsen att när för många administratörer ägnar sig åt samma uppgift riskerar verksamheten att bli ineffektiv, som en deg som jäst för länge.

AV SVENSKA DAGBLADET 19 OKTOBER 2026 ANALYSERAD

Sammanfattning i korthet — läs hela artikeln hos Svenska Dagbladet ↗

Lupp-analys

AUTOMATISK GRANSKNING · 19 OKT

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

LO-ekonomen Torbjörn Hållö har hamnat i blåsväder sedan han konstaterat att AI kan vara till hjälp för att bli av med en massa 'lull-lull' på tjänstemannanivå i företagen.

verifiable

Detta är en faktisk händelse som kan verifieras genom att söka efter Torbjörn Hållös uttalanden och media coverage av reaktionerna. Det är ett påstående om något som faktiskt inträffade.

2 factual

Detta har väckt upprördhet från utpekade grupper.

contested

Medan upprördhet har manifesterats kan graden och omfattningen tolkas olika beroende på vilka källor man konsulterar. 'Upprördhet' är också en subjektiv bedömning som kan variera mellan olika observatörer.

3 interpretive

Det har vuxit fram överflödiga uppgifter inom juridik, kontroll och kommunikation i en alltmer reglerad ekonomi.

contested

Huruvida dessa uppgifter är 'överflödiga' är en värdering som experter är oense om. Det finns olika perspektiv på om ökad reglering skapar nödvändiga eller överflödiga funktioner.

4 interpretive

Man borde inte ens behöva AI för att förstå detta.

unfalsifiable

Detta är ett normativt värderingspåstående ('man borde') som inte kan falsifieras genom empiriska fakta. Det uttrycker en åsikt om vad som borde vara uppenbart.

5 interpretive

När för många byråkrater sitter och degar kan deras verksamhet lätt bli överjäst.

unfalsifiable

Denna metaforisk utsaga är svår att operationalisera och falsifiera. Det är ett värderande påstående om effekter av ineffektivitet som inte kan verifieras objektivt.

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Fria priser ÖSTERRIKISK STYRKA 5/5

Hayeks kunskapsproblem är kärnan här: ingen central lagstiftare kan i förväg veta exakt vilken kontrollfunktion som skapar verkligt värde och vilken som bara är en kostsam anpassning till ett regelverk utformat av människor utan lokal kunskap om det specifika företagets verksamhet. När regleringsbördan växer utan hänsyn till marknadens prissignaler uppstår systematisk malinvestering i mänskligt kapital – kompetenta människor allokeras till att tolka regler istället för att skapa värde kunderna efterfrågar, vilket är en dold kostnad som aldrig syns i BNP-statistiken men som urholkar ekonomins reella produktivitet över tid. Det är talande att det krävs ett externt verktyg som AI för att synliggöra denna snedvridning – det är själva beviset på att marknadsprocessens naturliga korrigeringsmekanismer har satts ur spel av regleringen. Lösningen är inte att AI ska 'trimma' byråkratin inom given reglering, utan att regleringsbördan i grunden minskar så att priser och lönsamhet, inte juridisk risk, avgör var arbetskraft allokeras. Att försöka optimera en i grunden snedvriden struktur med AI riskerar bara att göra malinvesteringen effektivare, inte att korrigera den.

Vad utgår linsen från?

Gemenskap KOMMUNITÄR STYRKA 4/5

Administrativa funktioner håller ihop arbetsplatser genom institutionellt minne och tillit – att ersätta det med generisk AI riserar att rasera motståndskraft utan att involvera de berörda.

Artikelns rena effektivitetslogik – att allt arbete som inte direkt bidrar till produktionen är 'överjäst' och bör skäras bort – missar att arbetsplatser också är sociala gemenskaper där administrativa och kommunikativa funktioner ofta fyller en sammanhållande roll som inte syns i ett produktivitetsmått. Kontrollfunktioner, hur byråkratiska de än kan verka, bär ofta upp institutionellt minne, ansvarsutkrävande och tillit mellan medarbetare, ledning och omvärld – värden som byggs upp långsamt över tid och som raseras snabbt om de outsourcas till en AI-modell utan förankring i den lokala organisationskulturen. Att låta en extern algoritm, tränad på generiska data, avgöra vad som är 'lull-lull' i en specifik arbetsplatskontext riskerar att eliminera precis den mänskliga dömandekraft och lokala kunskap som gör institutioner motståndskraftiga över tid. Snabb, teknikdriven 'rensning' av arbetsuppgifter utan att de som utför dem och de gemenskaper de ingår i får vara delaktiga i bedömningen är ett slags social ingenjörskonst uppifrån, fast i näringslivets kostym istället för statens.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 5/5

Staten har gjort ekonomin onödigt komplicerad – varje regel som kräver en tjänsteman för att tolkas är en pålaga på produktiv verksamhet finansierad genom tvång.

Den verkliga skandalen är inte att en LO-ekonom påpekar det uppenbara, utan att vi överhuvudtaget behöver ett helt skikt av jurister, kontrollanter och kommunikatörer för att navigera en ekonomi som staten gjort onödigt komplicerad. Varje regel som kräver en tjänsteman för att tolkas är en pålaga på produktiv verksamhet, finansierad indirekt av de värden företag och individer skapat genom frivilligt utbyte. Det är inte AI:s uppgift att 'rensa bort' detta – det är ett symptom på att lagstiftaren, inte marknaden, har skapat efterfrågan på dessa roller. Om en funktion bara existerar för att undvika sanktion från staten snarare än för att skapa verkligt värde för kunder eller anställda, är den per definition ett spill som uppstått genom tvång, inte genom frivilliga val. Den som vill försvara dessa jobb måste först förklara varför de boende bakom reglerna har rätt att bestämma hur andra människors arbetstid ska användas. Frihet att organisera sitt företag utan statlig inblandning – inklusive friheten att avskaffa onödiga kontrollfunktioner – är en äganderätts- och självbestämmandefråga, inte en teknisk fråga om AI-effektivitet.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

Juridik- och kontrollfunktioner skyddar anställda och konsumenter mot maktmissbruk – att kalla det överflödigt är ett sätt för kapitalägare att flytta risker på vanliga löntagare.

Att rama in kontroll-, juridik- och kommunikationsfunktioner som 'lull-lull' osynliggör vems arbete som faktiskt skyddar vem. Dessa funktioner existerar ofta just för att motverka maktobalanser – de skyddar konsumenter mot vilseledande marknadsföring, anställda mot diskriminering och arbetsmiljöbrott, och samhället mot finansiella risker som annars drabbar vanliga löntagare hårdast när de materialiseras. Det är ingen slump att det är en borgerlig ledarsida, inte facket, som jublar över att AI ska 'rensa' bort dessa roller – historiskt har 'avbyråkratisering' ofta inneburit omfördelning av makt och resurser från anställda till kapitalägare, förklädd till teknisk nödvändighet. Att LO-ekonomen Hållös uttalande möttes av kritik från 'utpekade grupper' förtjänar att tas på allvar som substantiell invändning, inte avfärdas som känsloreaktion – de som arbetar med dessa funktioner har ofta bättre inblick i vilket värde de skapar än en ledarskribent med ideologiskt intresse av att avreglera. Innan man låter AI definiera vad som är överflödigt måste vi fråga: överflödigt för vem, och på vems bekostnad effektiviseras bort just dessa jobb snarare än till exempel chefslöner?

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Vad Torbjörn Hållö faktiskt sa i sin helhet och i vilket sammanhang — Artikeln refererar till en kontrovers utan att citera eller ge fullständig kontext till uttalandet, vilket gör det svårt för läsaren att bedöma om kritiken mot honom är befogad eller missriktad.

Konsekvenser för de anställda vars arbete klassas som 'lull-lull' — Om AI används för att effektivisera bort administrativa tjänster uppstår frågor om arbetslöshet, omställning och social trygghet som helt saknas i texten.

Varför regleringarna som skapat dessa tjänster finns (deras syfte och funktion) — Juridik-, kontroll- och kommunikationsfunktioner kan existera för att skydda konsumenter, anställda eller finansiell stabilitet; utan att diskutera detta sker ingen avvägning mellan kostnad och nytta av regleringen.

Empiriska belägg för påståendet om regleringsdriven byråkratitillväxt — Inga siffror, studier eller källor anges för att styrka att regleringen specifikt (snarare än andra faktorer) ligger bakom ökningen av administrativa tjänster.

Vem som gynnas av att minska denna typ av arbete (t.ex. arbetsgivare vs. fackligt anslutna tjänstemän) — Frågan har en maktdimension – minskad byråkrati kan gynna kapitalägare på bekostnad av anställdas trygghet, vilket är relevant givet att det är en LO-ekonom som uttalat sig.

AI:s egna begränsningar och risker vid automatiserad bedömning av arbetsuppgifters värde — Artikeln tar AI:s förmåga att identifiera 'onödigt' arbete för given, utan att diskutera felmarginaler, bias i träningsdata eller risken att nödvändiga kontrollfunktioner feltolkas som överflödiga.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

Att det har vuxit fram överflödiga arbetsuppgifter inom juridik, kontroll och kommunikation är ett objektivt faktum snarare än en tolkning.

Artikeln skriver explicit att detta 'är ett faktum som man inte ens borde behöva AI för att förstå', vilket omvandlar en värdering (vad som är 'överflödigt') till en odiskutabel sanning. Om detta i själva verket är en tolkning som kan ifrågasättas (vissa kontrollfunktioner kan vara nödvändiga av juridiska eller säkerhetsskäl) faller hela premissen för att AI ska 'rensa bort' dem.

”är ett faktum som man inte ens borde behöva AI för att förstå”

Följ premissen

high

Ökad reglering är den huvudsakliga eller enda orsaken till tillväxten av administrativa tjänster inom juridik, kontroll och kommunikation.

Kausalkedjan 'alltmer reglerad ekonomi' → 'överflödiga uppgifter' presenteras utan belägg eller alternativa förklaringar (t.ex. teknisk komplexitet, globalisering, bolagsstyrningskrav från marknaden själv, eller företagens egna interna byråkratisering). Om andra faktorer dominerar är regleringskritiken missriktad.

”i en alltmer reglerad ekonomi”

Följ premissen

medium

AI kan korrekt identifiera vilka arbetsuppgifter som är 'lull-lull' och vilka som fyller en reell funktion.

Artikeln utgår från att AI-bedömningen (eller Hållös bedömning förmedlad via AI-diskursen) är tillförlitlig, utan att diskutera risken för felbedömningar, t.ex. att regelefterlevnad som ser onödig ut faktiskt skyddar mot juridiska eller ekonomiska risker.

”AI kan vara till hjälp för att bli av med en massa 'lull-lull' på tjänstemannanivå”

Följ premissen

medium

Att minska denna typ av administrativt arbete är entydigt positivt för företag och samhälle.

Ingen diskussion förs om konsekvenserna för de anställda som skulle bli av med sina jobb, omställningskostnader, eller om dessa funktioner trots allt skapar värde (t.ex. riskreducering, kundförtroende, regelefterlevnad som undviker böter).

Följ premissen

medium

Kritiken mot Hållö ('upprördhet från utpekade grupper') är ett tecken på att kritikerna har fel snarare än att de har legitima invändningar.

Genom att rama in reaktionen som enbart känslomässig ('upprördhet') snarare än sakligt grundad, avfärdas motargumenten implicit utan att de bemöts i sak.

”Detta har väckt upprördhet från utpekade grupper.”

Följ premissen

medium

Regleringen i sig (snarare än hur den utformas eller tillämpas) är problemet som bör ifrågasättas.

Artikeln ramar in frågan som en kritik av 'en alltmer reglerad ekonomi' generellt, utan att skilja mellan nödvändig och onödig reglering, vilket förutsätter att mer reglering per default är negativt.

”i en alltmer reglerad ekonomi”

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.

Lupp-analys

Granskning av originalartikeln ↗

AUTOMATISK GRANSKNING · 19 OKT

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

LO-ekonomen Torbjörn Hållö har hamnat i blåsväder sedan han konstaterat att AI kan vara till hjälp för att bli av med en massa 'lull-lull' på tjänstemannanivå i företagen.

verifiable

Detta är en faktisk händelse som kan verifieras genom att söka efter Torbjörn Hållös uttalanden och media coverage av reaktionerna. Det är ett påstående om något som faktiskt inträffade.

2 factual

Detta har väckt upprördhet från utpekade grupper.

contested

3 interpretive

Det har vuxit fram överflödiga uppgifter inom juridik, kontroll och kommunikation i en alltmer reglerad ekonomi.

contested

Huruvida dessa uppgifter är 'överflödiga' är en värdering som experter är oense om. Det finns olika perspektiv på om ökad reglering skapar nödvändiga eller överflödiga funktioner.

4 interpretive

Man borde inte ens behöva AI för att förstå detta.

unfalsifiable

Detta är ett normativt värderingspåstående ('man borde') som inte kan falsifieras genom empiriska fakta. Det uttrycker en åsikt om vad som borde vara uppenbart.

5 interpretive

När för många byråkrater sitter och degar kan deras verksamhet lätt bli överjäst.

unfalsifiable

Denna metaforisk utsaga är svår att operationalisera och falsifiera. Det är ett värderande påstående om effekter av ineffektivitet som inte kan verifieras objektivt.

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Fria priser ÖSTERRIKISK STYRKA 5/5

Vad utgår linsen från?

Gemenskap KOMMUNITÄR STYRKA 4/5

Administrativa funktioner håller ihop arbetsplatser genom institutionellt minne och tillit – att ersätta det med generisk AI riserar att rasera motståndskraft utan att involvera de berörda.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 5/5

Staten har gjort ekonomin onödigt komplicerad – varje regel som kräver en tjänsteman för att tolkas är en pålaga på produktiv verksamhet finansierad genom tvång.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

Juridik- och kontrollfunktioner skyddar anställda och konsumenter mot maktmissbruk – att kalla det överflödigt är ett sätt för kapitalägare att flytta risker på vanliga löntagare.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

Att det har vuxit fram överflödiga arbetsuppgifter inom juridik, kontroll och kommunikation är ett objektivt faktum snarare än en tolkning.

”är ett faktum som man inte ens borde behöva AI för att förstå”

Följ premissen

high

Ökad reglering är den huvudsakliga eller enda orsaken till tillväxten av administrativa tjänster inom juridik, kontroll och kommunikation.

”i en alltmer reglerad ekonomi”

Följ premissen

medium

AI kan korrekt identifiera vilka arbetsuppgifter som är 'lull-lull' och vilka som fyller en reell funktion.

”AI kan vara till hjälp för att bli av med en massa 'lull-lull' på tjänstemannanivå”

Följ premissen

medium

Att minska denna typ av administrativt arbete är entydigt positivt för företag och samhälle.

Följ premissen

medium

Kritiken mot Hållö ('upprördhet från utpekade grupper') är ett tecken på att kritikerna har fel snarare än att de har legitima invändningar.

Genom att rama in reaktionen som enbart känslomässig ('upprördhet') snarare än sakligt grundad, avfärdas motargumenten implicit utan att de bemöts i sak.

”Detta har väckt upprördhet från utpekade grupper.”

Följ premissen

medium

Regleringen i sig (snarare än hur den utformas eller tillämpas) är problemet som bör ifrågasättas.

”i en alltmer reglerad ekonomi”

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.