← LUPP DEBATT GRANSKAD Länk kopierad

Vänsterns vice ledare attackerar DN:s ledarsida efter kritik mot Dadgostar

Enligt Expressen har Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson kritiserat Dagens Nyheters ledarsida efter att partiledaren Nooshi Dadgostar angripits i en ledartext för det låsta läget i regeringsbildningen. DN hade i onsdags skrivit att S, MP och C är beredda att diskutera sakpolitik medan Dadgostar vägrar göra det utan löfte om ministerpost, och att detta riskerar göra de rödgröna partierna, som tillsammans fick knappt 43 procent i valet, politiskt irrelevanta. Gabrielsson svarade på X genom att beskriva ledarsidans hållning som ett uttryck för ”människoförakt” och ”elitism”, och menade att DN försöker mästra folket uppifrån. Hon riktade i stället kritik mot Centerpartiet, som enligt henne vägrar delta i gemensamma förmöten och inte svarat tydligt på om de vill regera tillsammans med V. Gabrielsson ansåg att det är rimligt att Vänsterpartiet vill veta vilka som ska ingå i en regering innan förhandlingar om ett program inleds, och att frågor som a-kassa, sjukförsäkring och välfärdens finansiering tycks vara för dyra för det hon kallade ”den anständiga högern”. Mer än en månad efter valet har de rödgröna partierna ännu inte inlett regeringsförhandlingar.

AV EXPRESSEN 17 OKTOBER 2026 ANALYSERAD

Sammanfattning i korthet — läs hela artikeln hos Expressen ↗

Lupp-analys

AUTOMATISK GRANSKNING · 17 OKT

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

Ida Gabrielsson skriver på plattformen X att DN:s ledarsida ofta osar av ett "människoförakt".

verifiable

Det går att kontrollera om Gabrielsson skrev detta på X genom att söka på hennes profil. Påståendet om vad hon skrev är faktiskt verifierbart, även om hennes värdering av DN:s innehål är tolkande.

2 factual

DN:s ledare i onsdags kritiserar Nooshi Dadgostar för det låsta läget i regeringsbildningen.

verifiable

En specifik ledare från ett visst datum kan läsas och verifieras direkt. Det är ett konkret faktum om vad en publicerad text innehåller.

3 factual

De rödgröna partierna har ännu inte kommit igång med regeringsförhandlingar, trots att det gått en dryg månad sedan riksdagsvalet.

verifiable

Denna påstår en faktisk tidslinje för när förhandlingar startade/inte startade, vilket kan verifieras genom nyhetsarkiv och officiella uttalanden från partierna.

4 factual

De tre rödgröna partierna fick tillsammans knappt 43 procent i valet och har inte varit i närheten av majoritet sedan 2002.

verifiable

Valresultat är officiell statistik från Valmyndigheten. Påståendet om inte varit i närheten av majoritet sedan 2002 är faktiskt och går att verifieras mot historiska valresultat.

5 interpretive

DN:s ledarsida "mästrar från ovan" och är elitistisk.

contested

Det är en värdering av DN:s stil och attityd. Olika läsare kan tolka samma artiklar mycket olika; media-kritiker och DN-läsare skulle kunna vara fundamentalt oense om denna karakterisering.

6 interpretive

Det krävs ett "slut på daltandet" med Vänsterpartiet.

unfalsifiable

Detta är ett normativt påstående om vad som "krävs" politiskt. Ingen objektiv mätare kan avgöra om "daltandet" är för mycket eller för lite.

7 interpretive

Att V vill veta vilka som ska styra ihop innan förhandling är "bara sunt förnuft".

contested

Huruvida detta är "sunt förnuft" eller en olämplig kravställning är omtvistat bland politik-analytiker och partierna själva. Påståendet om att V vill veta detta är faktiskt, men värderingen är tolkande.

8 factual

C vägrar diskutera sakfrågor och vill inte verka inom den rödgröna majoriteten i riksdagen.

contested

Detta är ett starkt påstående om C:s strategi. Både C själva och andra aktörer tolkar C:s agerande olika; det finns inga helt objektiva kriterier för vad som räknas som "diskutera sakfrågor" eller "vilja verka".

9 interpretive

Jämlikhet/klass ryms inte i "DN:s anständighetspaket".

unfalsifiable

Detta är en tolkning av vad som finns eller inte finns i DN:s editoriska fokus. Formuleringar som "ryms inte" är vaga och beror på hur man läser DN:s totala produktion; ingen kan falsifiera detta objektivt.

10 interpretive

Nooshi Dadgostar tänker inte diskutera ett program innan hon har blivit lovad en ministerpost.

contested

Påståendet attributerar ett motiv till Dadgostar som inte är möjligt att verifiera direkt. Hennes faktiska agerande kan tolkas på olika sätt, beroende på vilket ramverk man använder för att förstå hennes strategi.

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Gemenskap KOMMUNITÄR STYRKA 4/5

Arbetarklassens institutioner straffas för att insistera på reellt inflytande, medan andra partier kan samtala obehindrat – det urholkar demokratins lokala förankring.

Det som artikeln egentligen dokumenterar är ett sammanbrott i förtroendet mellan en nationell medieelit och de mellanliggande institutioner – fackföreningar, lokala partiorganisationer, sociala rörelser – som Vänsterpartiet historiskt representerat för sina väljare. Gabrielssons känsla av att bli 'mästrad från ovan' artikulerar en bredare erfarenhet hos grupper som upplever att deras lokala, konkreta prioriteringar (a-kassans nivå, sjukförsäkringens funktion) översätts av huvudstadspressen till abstrakta spel om regeringsduglighet, där de egna gemenskapernas materiella behov osynliggörs i tolkningen. Att C och S kan samtala obehindrat medan V:s krav framställs som det som 'låser' allt, riskerar att befästa en norm där de partier som starkast institutionellt representerar arbetarklassens gemenskaper straffas för att de insisterar på reellt inflytande, snarare än symboliska eftergifter. En sund demokrati bygger på att sådana gemenskapers röster inte bara hörs utan också kan omsättas i faktisk maktdelning – att avfärda detta krav som ett hinder för 'sakpolitik' riskerar att urholka just den lokala förankring och tillit mellan väljare och parti som håller ihop den demokratiska väven.

Vad utgår linsen från?

Försiktighet KONSERVATIV STYRKA 4/5

Politisk stabilitet kräver att partier förhandlar innehål innan poster, inte tvärtom – annars riskerar landet extraval och förlorat medborgarförtroende.

En drygt månad utan regeringsbildning efter ett val är i sig ett observerbart symptom på att de etablerade formerna för ansvarsfullt samarbete mellan partier håller på att erodera, och det är precis den oro DN:s ledare ger uttryck för. Politisk stabilitet bygger historiskt på att partier kan ingå kompromisser utan att i förväg säkra personliga maktpositioner – att först kräva en ministerpost och sedan förhandla sakpolitik inverterar den ordning som gjort svensk koalitionsbildning fungerande över tid. Om varje part börjar ställa villkor om poster innan innehåll riskerar landet upprepade extraval och förlängda interregna, vilket undergräver medborgarnas förtroende för att demokratiska institutioner kan leverera styre. Att möta saklig institutionell kritik från en ledarsida med anklagelser om 'människoförakt' på sociala medier, snarare än genom seriöst bemötande i sak, är dessutom ett tecken på en bredare trend där politiker vänder sig bort från de normer för offentligt samtal som håller samman ett samhälle – pressens granskande roll är en institution värd att försvara, inte avfärda som elitism bara för att den är obekväm. Försiktighet med att personifiera och polarisera institutionella konflikter är en konservativ dygd som denna situation illustrerar väl.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 4/5

Både V:s krav på ministerpost och DN:s kritik accepterar att en liten grupp ska tvångskontrollera välfärdspolitiken – frågan är bara vem.

Hela konflikten utspelar sig inom en ram där fyra partier förhandlar om vem som ska få kontrollera statens tvångsmedel – skatteuttag, lagstiftning, fördelning av andras resurser – och frågan om vem som 'mästrar' vem blir sekundär jämfört med att ingen av parterna ifrågasätter själva premissen att denna centraliserade makt ska finnas och fördelas mellan dem. Att V kräver en ministerpost före sakförhandling är fullt rationellt givet spelets logik: utan kontroll över exekutivmakten är varje utfästelse tandlös, men detta avslöjar snarare hur skört och godtyckligt hela systemet för att fördela tvångsmakt är, inte vem som agerar mest hederligt. DN:s ledarsida intar rollen som självutnämnd skiljedomare över vad som är 'sunt förnuft' i denna maktkamp, men har själv inget mandat utöver sin plattform – att kalla deras ställningstagande 'människoförakt' eller att kalla det 'daltande' är båda sätt att legitimera att en liten grupp människor, vare sig politiker eller redaktörer, ska avgöra över miljontals medborgares liv via tvångsfinansierad välfärdspolitik som ingen av dem frivilligt kan välja bort. Den egentliga frågan artikeln aldrig ställer är varför så mycket makt över a-kassa, sjukförsäkring och välfärd måste koncentreras till en regeringsapparat överhuvudtaget, snarare än förhandlas fram genom frivilliga arrangemang mellan medborgare.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

DN:s ledarsida drar gränsen för vad som räknas rimligt så att omfördelning till arbetarklassen ligger utanför – och kallar det neutral journalistik.

Gabrielssons kritik pekar på ett reellt mönster: ledarsidor som DN:s definierar vad som räknas som 'rimlig' politik, och den gränsen dras systematiskt så att omfördelning av makt och resurser till arbetarklassen hamnar utanför. Att kräva en ministerpost innan sakförhandling är inte translation av klyftighet utan en strategisk lärdom – utan faktiskt inflytande över verkställandet blir sakpolitiska utfästelser lätt urvattnade kompromisser, vilket V sett hända förut. När DN kallar detta 'daltande' och kräver ett slut på det, normaliseras en bild där det är naturligt att vänsterns institutionella makt ska vara svagare än övriga partiers, samtidigt som C:s motsvarande ovilja att förhandla inte problematiseras i samma grad. Det är denna asymmetri i vem som får ställa villkor utan att kallas 'elitistisk' som utgör kärnan i Gabrielssons anklagelse om människoförakt: det är inte personangrepp, utan en strukturell kritik av vems intressen som tillåts vara förhandlingsbara. En stabil välfärd, a-kassa och sjukförsäkring är inte särintressen att 'dalta med' – de är kärnan i vad regeringsbildningen faktiskt ska avgöra, och att behandla kraven på att få vara med och bestämma över dem som ett hinder snarare än en rättighet är i sig en värderande ställning, inte en neutral beskrivning.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Andra reaktioner på DN:s ledare, t.ex. från S, MP, C eller andra kommentatorer — Genom att enbart lyfta fram Gabrielssons reaktion skapas en ensidig bild av konflikten; andra perspektiv på ledarens innehåll hade gett en mer balanserad bild.

S, MP och C:s egna detaljerade ståndpunkter och motiv i förhandlingarna — Artikeln bygger nästan uteslutande på DN:s tolkning och Gabrielssons motreaktion, men de andra partiernas faktiska uttalanden eller dokumenterade position saknas, vilket gör det svårt för läsaren att själv bedöma vem som ”låser” processen.

Historisk kontext kring hur svenska regeringsbildningar normalt genomförs (t.ex. om ministerposter brukar diskuteras före eller efter sakpolitik) — Utan denna kontext kan läsaren inte bedöma om V:s krav är ett ovanligt hinder eller standardförfarande, vilket är centralt för att värdera båda sidors argument.

DN:s redaktionella linje och tidigare rapportering om Vänsterpartiet — Om DN har en etablerad kritisk hållning mot V skulle det kunna kontextualisera Gabrielssons anklagelse om ”människoförakt” som en del av en längre konflikt, snarare än en isolerad reaktion på en enskild ledartext.

Konkreta sakpolitiska krav från V (utöver ministerpost) och hur de skiljer sig från S, MP, C:s krav — Artikeln nämner a-kassa, sjukförsäkring och välfärdsfinansiering i förbigående men utvecklar inte vilka konkreta politiska skillnader som faktiskt ligger bakom låsningen, vilket gör konflikten svårbedömd i sak.

Konsekvenserna för väljarna och landet av en utdragen regeringsbildning — Artikeln fokuserar på partipolitisk retorik men berör inte vilka praktiska effekter den långvariga oenigheten kan få, t.ex. för budgetprocess eller politisk stabilitet.

Maktrelationen mellan medier och politiker i opinionsbildning — Gabrielssons anklagelse om elitism och ”mästrande” pekar på en bredare fråga om mediers roll i att forma politisk diskurs, men artikeln utforskar inte denna dynamik vidare utan nöjer sig med att referera konflikten.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

Artikeln tar för givet att en ledartext i DN är en legitim och neutral bedömningsgrund för vem som ”låser” regeringsbildningen, snarare än själv en partisk tolkning.

Artikeln återger DN:s ledartext som faktaunderlag (”får kritik för det låsta läget”) utan att problematisera att detta är en tolkning av en händelseförlopp som har flera parter med motstridiga intressen. Om DN:s version inte är neutral faller premissen att Gabrielssons reaktion är en ”attack” mot en objektiv bedömning snarare än ett svar på en annan partsinlaga.

”DN:s ledare i onsdags får V-ledaren Nooshi Dadgostar kritik för det låsta läget i regeringsbildningen.”

Följ premissen

medium

Artikeln antar att det är korrekt och oproblematiskt att beskriva Gabrielssons uttalande som en ”attack”, vilket redan i rubriken ramar in hennes agerande som aggressivt snarare än som ett sakligt bemötande.

Ordvalet ”attack” i rubriken är en tolkning klädd som faktabeskrivning. Om uttalandet istället beskrivits som ett ”svar” eller ”bemötande” hade läsarens association till konflikten varit annorlunda. Detta påverkar hur läsaren uppfattar vem som är aggressor i konflikten.

”V-toppen Ida Gabrielssons attack mot DN: ”Människoförakt””

Följ premissen

medium

Artikeln antar att DN:s ledartext och Gabrielssons svar är de mest relevanta eller representativa positionerna i regeringsbildningskonflikten, utan att undersöka andra parters (S, MP, C) egna uttalade ståndpunkter i detalj.

Genom att enbart referera DN:s ledare och Gabrielssons X-inlägg skapas intrycket av en tvåpartskonflikt (DN vs V), medan de faktiska förhandlingsparterna (S, MP, C) knappt får komma till tals i artikeln annat än genom citat från DN:s ledare eller Gabrielssons tolkning av dem.

”S, MP och C är alla öppna för att prata sakpolitik. Men V vägrar.”

Följ premissen

medium

Artikeln förutsätter att kravet på en ministerpost innan sakpolitiska förhandlingar är en kontroversiell eller ovanlig position som förtjänar granskning, snarare än en standardpraxis i svensk regeringsbildning.

DN:s ledare framställer V:s krav som ett hinder (”vägrar” diskutera sakpolitik), medan Gabrielsson hävdar att det är ”sunt förnuft” att veta vem som ska styra innan förhandling. Artikeln väljer att återge båda ståndpunkterna men undersöker inte själv hur regeringsbildningar historiskt gått till, vilket skulle kunna avgöra vems tolkning som är mer rimlig.

”Att V vill veta vilka det är som ska styra ihop innan vi förhandlar en regeringsöverenskommelse är bara sunt förnuft.”

Följ premissen

medium

Artikeln behandler implicit DN:s ledarsida som representant för ”högern” eller en enhetlig elitistisk ståndpunkt, i linje med Gabrielssons egen beskrivning, utan att pröva om denna karaktärisering är rättvisande.

Genom att återge Gabrielssons påstående om ”den anständiga högern” utan motkommentar eller kontextualisering av DN:s redaktionella linje, riskerar artikeln att legitimera en förenklad dikotomi mellan ”folket” och ”eliten” som central tolkningsram för konflikten.

”verkar vara ett för högt pris att betala, tycker den anständiga högern märkligt nog”

Följ premissen

low

Artikeln antar att läsaren redan känner till och accepterar ramverket kring den rödgröna ”kartellen” och regeringsunderlaget utan vidare förklaring av dess exakta innebörd eller rättsliga/politiska status.

Begreppet ”kartell” nämns i förbigående (”syftar på de rödgröna partiernas så kallade kartell”) utan att förklara vad detta samarbete faktiskt innebär formellt, vilket gör det svårt för läsaren att bedöma om Gabrielssons klagomål om C:s ovilja att delta i förmöten är rimligt eller ej.

”syftar på de rödgröna partiernas så kallade ”kartell””

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.

Lupp-analys

Granskning av originalartikeln ↗

AUTOMATISK GRANSKNING · 17 OKT

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

Ida Gabrielsson skriver på plattformen X att DN:s ledarsida ofta osar av ett "människoförakt".

verifiable

2 factual

DN:s ledare i onsdags kritiserar Nooshi Dadgostar för det låsta läget i regeringsbildningen.

verifiable

En specifik ledare från ett visst datum kan läsas och verifieras direkt. Det är ett konkret faktum om vad en publicerad text innehåller.

3 factual

De rödgröna partierna har ännu inte kommit igång med regeringsförhandlingar, trots att det gått en dryg månad sedan riksdagsvalet.

verifiable

Denna påstår en faktisk tidslinje för när förhandlingar startade/inte startade, vilket kan verifieras genom nyhetsarkiv och officiella uttalanden från partierna.

4 factual

De tre rödgröna partierna fick tillsammans knappt 43 procent i valet och har inte varit i närheten av majoritet sedan 2002.

verifiable

Valresultat är officiell statistik från Valmyndigheten. Påståendet om inte varit i närheten av majoritet sedan 2002 är faktiskt och går att verifieras mot historiska valresultat.

5 interpretive

DN:s ledarsida "mästrar från ovan" och är elitistisk.

contested

Det är en värdering av DN:s stil och attityd. Olika läsare kan tolka samma artiklar mycket olika; media-kritiker och DN-läsare skulle kunna vara fundamentalt oense om denna karakterisering.

6 interpretive

Det krävs ett "slut på daltandet" med Vänsterpartiet.

unfalsifiable

Detta är ett normativt påstående om vad som "krävs" politiskt. Ingen objektiv mätare kan avgöra om "daltandet" är för mycket eller för lite.

7 interpretive

Att V vill veta vilka som ska styra ihop innan förhandling är "bara sunt förnuft".

contested

8 factual

C vägrar diskutera sakfrågor och vill inte verka inom den rödgröna majoriteten i riksdagen.

contested

9 interpretive

Jämlikhet/klass ryms inte i "DN:s anständighetspaket".

unfalsifiable

10 interpretive

Nooshi Dadgostar tänker inte diskutera ett program innan hon har blivit lovad en ministerpost.

contested

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Gemenskap KOMMUNITÄR STYRKA 4/5

Arbetarklassens institutioner straffas för att insistera på reellt inflytande, medan andra partier kan samtala obehindrat – det urholkar demokratins lokala förankring.

Vad utgår linsen från?

Försiktighet KONSERVATIV STYRKA 4/5

Politisk stabilitet kräver att partier förhandlar innehål innan poster, inte tvärtom – annars riskerar landet extraval och förlorat medborgarförtroende.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 4/5

Både V:s krav på ministerpost och DN:s kritik accepterar att en liten grupp ska tvångskontrollera välfärdspolitiken – frågan är bara vem.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

DN:s ledarsida drar gränsen för vad som räknas rimligt så att omfördelning till arbetarklassen ligger utanför – och kallar det neutral journalistik.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

Artikeln tar för givet att en ledartext i DN är en legitim och neutral bedömningsgrund för vem som ”låser” regeringsbildningen, snarare än själv en partisk tolkning.

”DN:s ledare i onsdags får V-ledaren Nooshi Dadgostar kritik för det låsta läget i regeringsbildningen.”

Följ premissen

medium

”V-toppen Ida Gabrielssons attack mot DN: ”Människoförakt””

Följ premissen

medium

”S, MP och C är alla öppna för att prata sakpolitik. Men V vägrar.”

Följ premissen

medium

”Att V vill veta vilka det är som ska styra ihop innan vi förhandlar en regeringsöverenskommelse är bara sunt förnuft.”

Följ premissen

medium

”verkar vara ett för högt pris att betala, tycker den anständiga högern märkligt nog”

Följ premissen

low

”syftar på de rödgröna partiernas så kallade ”kartell””

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.