← LUPP BROTT GRANSKAD Länk kopierad

Tidigare elev vittnar om årtionden av pennalism på Sigtunaskolan

Michael, nu 53 år, berättar om svår pennalism han utsattes för som 13-åring på Sigtunaskolan humanistiska läroverket höstterminen 1986. Äldre elever tvingade honom och andra nyanlända, så kallade "battingar", att krypa i hundkoppel, äta uppkastningar ur en hink, bli fotograferade nakna, tvångsduschas med kallt vatten och utsättas för strypövningar som fick dem att svimma. Han flydde skolan efter några månader men vågade aldrig göra en polisanmälan av rädsla för de äldre eleverna. Han beskriver att upplevelserna tog lång tid att bearbeta och påverkade hans tillit till andra. Berättelsen kommer i samband med att tre manliga elever, alla omkring 18 år, nu sitter häktade misstänkta för grova brott mot andra elever på samma skola, däribland grov misshandel, grovt sexuellt ofredande och olaga tvång. Skolinspektionen har den senaste tiden fått in flera anmälningar om skolan. Liknande händelser inträffade 2013 då fem unga män dömdes för misshandel av en 17-årig elev, efter att bland annat ha kastat ostbollar på honom och sedan slagit och sparkat honom.

AV EXPRESSEN 15 OKTOBER 2026 ANALYSERAD

Sammanfattning i korthet — läs hela artikeln hos Expressen ↗

Lupp-analys

AUTOMATISK GRANSKNING · 16 OKT

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

Tre elever på Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, alla män i 18-årsåldern, är häktade medan de utreds för grova brott mot andra elever.

verifiable

Faktapåstående om aktuella rättsprocesser. Kan verifieras genom domstolshandlingar, häktningsbeslut och officiella polismeddelanden.

2 factual

Två misstänks för grov misshandling, grovt sexuellt ofredande och olaga tvång medan en tredje misstänks för misshandling och olaga tvång.

verifiable

Konkret faktapåstående om misstankeformuleringen. Kan verifieras genom åklagarmaterial och häktningshandlingar.

3 factual

2013 dömdes fem unga män till villkorlig dom och samhällstjänst för att ha misshandlat en 17-årig elev på skolan.

verifiable

Historisk faktapåstående om en tidigare dom. Kan verifieras genom domstolsdatabaser och historiska nyhetsrapporter.

4 factual

Michael var elev på Sigtunaskolan höstterminen 1986.

verifiable

Faktapåstående om en persons skolhistoria. Kan verifieras genom skolregister eller intervjuad persons vittnesbörd.

5 factual

Michael och andra nya elever tvingades krypa i hundkoppel och äta spyor ur en hink.

contested

Påstår om specifika historiska händelser från 1986. Baserat på personligt minne som inte enkelt kan verifieras oberoende; motsägelser mellan vittnen är sannolika.

6 interpretive

Situationen 2026 är inte olik den 2013.

unfalsifiable

Jämförelse mellan två situationer som kräver bedömning av 'likhet'. Vad som räknas som tillräcklig likhet är subjektivt och icke-falsifierbart.

7 interpretive

Det finns en sorts etablerad maktstruktur på skolan.

contested

Tolkning av skolans systemiska karakteristika. Experter på skolmiljö och mobbning kan ha olika uppfattningar om hur detta manifesteras och hur betydande det är.

8 factual

I polisutredningen 2013 framkom uppgifter om utbredd pennalism.

verifiable

Faktapåstående om vad som dokumenterades i en specifik utredning. Kan verifieras genom åtkomst till utredningsprotokollen.

9 interpretive

Michael blev 'rätt knäckt' och gick in i en dålig spiral efter händelserna.

unfalsifiable

Emotionell tolkning av Michaels psykiska tillstånd och livsväg. 'Knäckt' och 'dålig spiral' är subjektiva karaktäriseringar som inte går att verifiera objektivt.

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Gemenskap KOMMUNITÄR STYRKA 4/5

Elevhemmets gemenskap har kollapsats helt; återbygget kräver aktiva föräldrar, vuxennärvaro dygnet runt och äldre elever som fostras till stöd, inte övervakning.

Det som beskrivs är inte i första hand ett enskilt lagbrott utan ett totalt haveri i den gemenskap som ett elevhem ska vara — en miljö där vuxna, äldre elever och jämnåriga tillsammans bär ansvar för varandras trygghet, och där det mellanmänskliga kittet av tillit och ömsesidig omsorg helt lösts upp till förmån för en rå maktpyramid. Att Michael tog flera årskullar på sig att återigen lita på lärare och jämnåriga visar hur djupt en trasig lokal gemenskap skadar förmågan till tillit långt efter att man lämnat den fysiska platsen. Detta är precis den typ av mellanliggande institution — skolan, elevhemmet, internatkulturen — som civilsamhället är beroende av för att fostra unga människor, och när den institutionen korrumperas av en intern maktstruktur utan motvikt i form av engagerade föräldrar, aktiva lärare eller fungerande elevdemokrati, uppstår exakt den typ av pennalism som beskrivs. Lösningen ligger inte primärt i statlig reglering uppifrån utan i att återbygga lokala, relationsbaserade skyddsnät: aktivt föräldraengagemang, vuxennärvaro på elevhemmen dygnet runt, och en kultur där äldre elever fostras till mentorer snarare än förövare. Att anmälningar 'haglat in' till Skolinspektionen men uppenbarligen inte lett till varaktig förändring visar att extern, byråkratisk tillsyn aldrig kan ersätta en fungerande gemenskap på plats.

Vad utgår linsen från?

Försiktighet KONSERVATIV STYRKA 4/5

Skolledningen har abdikerat från sitt ansvar att upprätthålla ordning och tillsyn — problemet är inte hierarkin utan förfallen övervakning av den.

En institution som Sigtunaskolan bär ett särskilt ansvar att upprätthålla just den ordning, hierarki och vuxenauktoritet som gör internatlivet meningsfullt och tryggt — och det som beskrivs här är inte traditionens fel utan ett sammanbrott av den. Riktig tradition innebär inte att äldre elever får disciplinera yngre med våld och förnedring, utan att vuxna håller i tyglarna och att regler faktiskt upprätthålls generation efter generation. Att samma mönster tycks återkomma 1986, 2013 och 2026 är inte ett bevis på att hierarkiska skolformer i sig är problemet, utan ett bevis på att skolledningen gång på gång abdikerat från sitt egentliga uppdrag: att vara de vuxna i rummet. Lösningen är inte att riva ner internatmodellen utan att återupprätta ansvarsutkrävande — rektorer och elevhemsföreståndare som brister i tillsyn ska kunna avsättas, och skolan bör granskas institutionellt snarare än att enskilda elevkullars brott används för att döma ut hela skolformen. Samtidigt förtjänar de nu häktade eleverna, som ännu inte är dömda, en process som vilar på bevis och inte på medial yrkesindignation eller åklagarens förhandsuttalanden om en 'maktstruktur' som ännu inte prövats i sak.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 4/5

Grova övergrepp ska straffas individuellt; förlitelse på upprepad byråkratisk tillsyn som inte fungerat förra fyrtio åren visar att föräldrakontrollerade, oberoende rapporteringsvägar behövs.

Det som beskrivs är inte primärt ett institutionellt systemfel utan grova, konkreta övergrepp mot enskilda barns kroppsliga integritet och samtycke — tvångsnakenhet, strypning, påtvingat ätande av kräks, frihetsberövande nattliga räder — handlingar som vore brottsliga oavsett var de ägde rum, och som ska hanteras genom straffrättsligt ansvarsutkrävande av de individer som faktiskt utförde dem, inte genom kollektiv skuldbeläggning av en skolform eller en institution. Samtidigt måste den som nu är häktad och misstänkt, inte dömd, erkännas samma presumtion om oskuld som vem som helst annan; artikelns sammanblandning av redan avkunnade domar från 2013 med ännu opröva misstankar 2026, förstärkt av en åklagares förhandsuttalande om 'etablerad maktstruktur', riskerar att fälla en dom i offentligheten innan rättsprocessen avgjort saken. Det är också värt att fråga om statens och Skolinspektionens upprepade, uppenbarligen verkningslösa inblandning genom åren visar att byråkratisk tillsyn uppifrån inte är lösningen — frivilliga, transparenta klagomålsmekanismer kontrollerade av föräldrar och elever själva, med reell exit-möjlighet (att kunna lämna skolan utan stigma eller tvång), skyddar barn bättre än ytterligare regleringar som ändå inte förhindrat samma mönster i fyrtio år. Till sist: Michaels tystnad i fyrtio år är ett argument för starkare, oberoende rapporteringskanaler utanför skolans och statens kontroll, inte ett argument för mer statlig inblandning i en redan reglerad sektor som uppenbarligen redan misslyckats skydda honom.

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

Samma maktstruktur återkommer i decennier eftersom elitskolor undgår granskning; det krävs oberoende extern tillsyn med verklig sanktionsmakt, inte självreglering.

Det som sker på Sigtunaskolan är ett lärobokscase i hur ojämlika maktstrukturer reproducerar sig själva i institutioner som samtidigt åtnjuter hög social status och därmed undgår den granskning som andra skolor skulle fått. Åklagarens formulering om en 'etablerad maktstruktur' pekar precis på kärnan: det handlar inte om enstaka elakartade individer utan om ett system där äldre, ofta priviligierade elever ärver och återskapar våldsutövning som en form av informell makt, generation efter generation, i en miljö som historiskt skyddats av sitt rykte och sin elitstatus. Att samma typ av övergrepp dokumenteras 1986, 2013 och 2026 utan att strukturen rubbats är ett bevis på att interna självregleringsmekanismer konsekvent misslyckats skydda de mest sårbara — de yngsta, nyaste eleverna med minst socialt kapital i hierarkin. Det krävs inte bara straff av enskilda förövare utan systemisk förändring: oberoende extern tillsyn med verkliga sanktionsmöjligheter, skyddade anmälningskanaler för elever som annars tystas av rädsla, och ett erkännande av att elitskolors självbild som goda, trygga miljöer ofta aktivt dolt strukturellt våld snarare än förhindrat det. Att förlita sig på att skolan själv ska lösa sin egen maktobalans är att be förövarna granska sig själva.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Skolans och huvudmannens (styrelse, rektor, elevhemsansvariga) konkreta åtgärder, tillsyn eller ansvarsutkrävande mellan 1986, 2013 och 2026. — Utan denna information kan läsaren inte bedöma om skolan faktiskt har ett systemfel som upprepas, eller om det rör sig om isolerade grupper av elever som agerat oberoende av varandra över tid.

Skolinspektionens tidigare utredningar och vilka åtgärder (om några) som vidtogs efter anmälningarna som nämns ha 'haglat in'. — Artikeln nämner anmälningar till Skolinspektionen vid flera tillfällen men redovisar aldrig utfallet, vilket gör det omöjligt att bedöma om tillsynsmyndigheten fungerat eller misslyckats.

De häktade elevernas perspektiv, bakgrund eller eventuell egen utsatthet i samma system (t.ex. om de själva utsattes som yngre). — Pennalism beskrivs ofta som ett cykliskt fenomen där förövare tidigare varit offer; att utelämna detta förenklar en mer komplex dynamik till ren ondska kontra oskuld.

Jämförelse med andra internatskolor eller elitskolor i Sverige och internationellt gällande förekomst av pennalism. — Utan jämförelsedata vet vi inte om Sigtunaskolan är ett extremfall eller representativt för internatskolekultur i allmänhet, vilket påverkar om fokus bör ligga på just denna skola eller skolformen som sådan.

Föräldrarnas roll och kunskap – visste de om förhållandena, och varför ingrep de inte? — Föräldrar till minderåriga elever har ett ansvar och en möjlighet att agera som artikeln helt förbigår, vilket skapar en ofullständig bild av vilka aktörer som kunde ha förhindrat övergreppen.

Rättsprocessens status – att de häktade ännu inte är dömda och presumtionen om oskuld. — Artikeln blandar pågående misstankar med historiska, redan avgjorda fall på ett sätt som kan ge intrycket att skuld redan är fastställd.

Alternativa förklaringsmodeller till varför pennalism uppstår (grupppsykologi, hierarkiska internatstrukturer, bristande vuxennärvaro) i stället för enbart 'maktstruktur'. — Genom att enbart använda åklagarens begrepp 'maktstruktur' utan vidare analys riskerar artikeln att förenkla en komplex social dynamik till en enda förklaringsmodell.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

Att ett enskilt vittnesmål från 1986 tillsammans med ett rättsfall från 2013 och aktuella häktningar 2026 bevisar en obruten, strukturell kultur av pennalism vid skolan snarare än separata, åtskilda händelser.

Artikeln radar upp tre tidsmässigt skilda händelser (80-talet, 2013, 2026) utan att redovisa vad som hänt institutionellt däremellan – byte av ledning, regelverk, elevhem etc. Om händelserna inte är kausalt eller strukturellt sammankopplade faller artikelns underliggande tes om en ihållande 'maktstruktur' vid just denna skola.

”Situationen är inte olik den 2013”

Följ premissen

medium

Att åklagarens uttalande om en 'etablerad maktstruktur' är en objektiv beskrivning av verkligheten snarare än en part i en pågående rättsprocess med eget intresse av att bygga en viss bild.

Åklagaren citeras som auktoritet utan att artikeln problematiserar att åklagaren är en part som ska bevisa brott, och att uttalandet görs innan dom fallit. Detta ger uttalandet oförtjänt tyngd som faktaunderlag.

”Åklagaren om Sigtuna: ”Finns en sorts etablerad maktstruktur””

Följ premissen

medium

Att skolans elitstatus, internatform eller kultur i sig är relevant bakgrundsfaktor till våldet, utan att detta samband motiveras eller undersöks.

Artikeln namnger specifikt 'Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket' och internatmiljön (elevhemmet Herrgården) som bakgrund, vilket implicit antyder en koppling mellan internatskolekultur/elitskola och pennalism, utan jämförelse med andra skolformer eller data om förekomst på andra internat.

”Han och de andra nya eleverna kallades ”battingar”, minns han.”

Följ premissen

medium

Att Michaels beslut att inte polisanmäla på 80-talet var ett rimligt och ofrånkomligt val som läsaren ska acceptera utan vidare reflektion kring varför institutionella skyddsmekanismer (lärare, skolledning, föräldrar) misslyckades.

Artikeln fokuserar på elevens rädsla men lämnar outforskat varför vuxenvärlden runt eleverna inte upptäckte eller agerade mot detta, vilket är en lika viktig fråga som elevens egen tystnad.

”Michael vågade inte polisanmäla av rädsla för de äldre eleverna.”

Följ premissen

low

Att läsarens empati och artikelns syfte (att 'det kommer fram') i sig är tillräckligt för att rättfärdiga publiceringen, utan att diskutera eventuella konsekvenser av att sprida detaljerade skildringar av tortyrliknande handlingar i en nyhetsartikel.

Artikeln återger mycket grafiska detaljer (ätande av spyor, strypning, tvångsnakenhet) utan att reflektera över varför just denna detaljnivå är journalistiskt nödvändig, vilket implicit antar att detaljrikedom tjänar allmänintresset snarare än sensationsvärde.

”Vi fick krypa på golvet i hundkoppel och äta spyor ur en hink.”

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.

Lupp-analys

Granskning av originalartikeln ↗

AUTOMATISK GRANSKNING · 16 OKT

Påståenden i texten, kontrollerade mot källa.

1 factual

Tre elever på Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, alla män i 18-årsåldern, är häktade medan de utreds för grova brott mot andra elever.

verifiable

Faktapåstående om aktuella rättsprocesser. Kan verifieras genom domstolshandlingar, häktningsbeslut och officiella polismeddelanden.

2 factual

Två misstänks för grov misshandling, grovt sexuellt ofredande och olaga tvång medan en tredje misstänks för misshandling och olaga tvång.

verifiable

Konkret faktapåstående om misstankeformuleringen. Kan verifieras genom åklagarmaterial och häktningshandlingar.

3 factual

2013 dömdes fem unga män till villkorlig dom och samhällstjänst för att ha misshandlat en 17-årig elev på skolan.

verifiable

Historisk faktapåstående om en tidigare dom. Kan verifieras genom domstolsdatabaser och historiska nyhetsrapporter.

4 factual

Michael var elev på Sigtunaskolan höstterminen 1986.

verifiable

Faktapåstående om en persons skolhistoria. Kan verifieras genom skolregister eller intervjuad persons vittnesbörd.

5 factual

Michael och andra nya elever tvingades krypa i hundkoppel och äta spyor ur en hink.

contested

Påstår om specifika historiska händelser från 1986. Baserat på personligt minne som inte enkelt kan verifieras oberoende; motsägelser mellan vittnen är sannolika.

6 interpretive

Situationen 2026 är inte olik den 2013.

unfalsifiable

Jämförelse mellan två situationer som kräver bedömning av 'likhet'. Vad som räknas som tillräcklig likhet är subjektivt och icke-falsifierbart.

7 interpretive

Det finns en sorts etablerad maktstruktur på skolan.

contested

Tolkning av skolans systemiska karakteristika. Experter på skolmiljö och mobbning kan ha olika uppfattningar om hur detta manifesteras och hur betydande det är.

8 factual

I polisutredningen 2013 framkom uppgifter om utbredd pennalism.

verifiable

Faktapåstående om vad som dokumenterades i en specifik utredning. Kan verifieras genom åtkomst till utredningsprotokollen.

9 interpretive

Michael blev 'rätt knäckt' och gick in i en dålig spiral efter händelserna.

unfalsifiable

Emotionell tolkning av Michaels psykiska tillstånd och livsväg. 'Knäckt' och 'dålig spiral' är subjektiva karaktäriseringar som inte går att verifiera objektivt.

Så tolkas nyheten genom olika linser. Välj en.

Gemenskap KOMMUNITÄR STYRKA 4/5

Elevhemmets gemenskap har kollapsats helt; återbygget kräver aktiva föräldrar, vuxennärvaro dygnet runt och äldre elever som fostras till stöd, inte övervakning.

Vad utgår linsen från?

Försiktighet KONSERVATIV STYRKA 4/5

Skolledningen har abdikerat från sitt ansvar att upprätthålla ordning och tillsyn — problemet är inte hierarkin utan förfallen övervakning av den.

Vad utgår linsen från?

Minsta möjliga stat LIBERTARIANSK STYRKA 4/5

Vad utgår linsen från?

Utjämna PROGRESSIV STYRKA 4/5

Samma maktstruktur återkommer i decennier eftersom elitskolor undgår granskning; det krävs oberoende extern tillsyn med verklig sanktionsmakt, inte självreglering.

Vad utgår linsen från?

Det som inte togs upp

Frågor och kontext som artikeln utelämnar.

Outtalade antaganden

Premisser artikeln tar för givna utan att motivera dem.

high

”Situationen är inte olik den 2013”

Följ premissen

medium

Att åklagarens uttalande om en 'etablerad maktstruktur' är en objektiv beskrivning av verkligheten snarare än en part i en pågående rättsprocess med eget intresse av att bygga en viss bild.

”Åklagaren om Sigtuna: ”Finns en sorts etablerad maktstruktur””

Följ premissen

medium

Att skolans elitstatus, internatform eller kultur i sig är relevant bakgrundsfaktor till våldet, utan att detta samband motiveras eller undersöks.

”Han och de andra nya eleverna kallades ”battingar”, minns han.”

Följ premissen

medium

Artikeln fokuserar på elevens rädsla men lämnar outforskat varför vuxenvärlden runt eleverna inte upptäckte eller agerade mot detta, vilket är en lika viktig fråga som elevens egen tystnad.

”Michael vågade inte polisanmäla av rädsla för de äldre eleverna.”

Följ premissen

low

”Vi fick krypa på golvet i hundkoppel och äta spyor ur en hink.”

Följ premissen

Analysen genereras automatiskt och kan innehålla fel. Granska alltid källorna.